Greker strejkar mot sparplaner
Grekland går mot en strejkvår över regeringens ekonomiska stålbad. Skattmasar och tullare gick på torsdagen ut i en tvådagars strejk, och landets största fackförening kräver generalstrejk senare i månaden.
Publicerad
Greklands premiärminister Giorgos Papandreou hoppas att frysta löner, höjda skatter, och försämrade pensionsvillkor ska räcka för att vända landets krympande och mycket hårt belånade ekonomi.
"Steg i rätt riktning"
Det strama paket Papandreou presenterade tidigare i veckan har fått EU-kommissionens godkännande, så här långt. På torsdagen beskrev Europeiska centralbankens chef Jean-Claude Trichet nedskärningarna som "ett steg i rätt riktning".
-De måste nå de mål de satt upp. Det är absolut nödvändigt, sade Trichet.
Men i det grekiska samhället tycks redan detta första steg vara ett för mycket.
-Att höja pensionsåldern är ingen lösning, sade Yiannis Panagopoulos, ordförande i Greklands största fackförbund GSEE, med 600 000 medlemmar, sedan han fått med sig förbundet på ett generalstrejkskrav.
Panagopoulos anser att den socialistiska regeringen, vald så sent som i oktober i fjol, brutit sina vallöften och "böjt sig för marknaden".
Tecken på en gryende social oro i landet saknas inte.
Grekiska bönder har de senaste tre veckorna så gott som dagligen blockerat viktiga motorvägar och gränsövergångar mot Bulgarien. I nästa vecka planerar fler tjänstemannaorganisationer, läkare och kommuniststödda arbetarorganisationer att följa upp med en egen strejk, som uppvärmning till generalstrejken den 24:e.
Hot mot euron
Den grekiska staten har skulder på 294 miljarder euro, en bra bit över landets i år krympande BNP, och hade ett budgetunderskott i fjol på uppemot 13 procent.
EU placerat landet under permanent bevakning. Oron i EU-kretsen handlar främst om att den grekiska krisen om den förvärras ska hota hela eurosamarbetet.
Också pressen är kritisk.
"De här åtgärderna väcker misstankar om att regeringen kan ta fler upprörande steg, som att avskaffa pensionsrättigheter och sänka pensioner, när den kategoriskt nekat till att den tänkte göra så", skriver center-vänstertidningen Eleftherotypia på torsdagen, medan center-högertidningen Apogevamatini hävdar att en "dränering av folks pengar inte räcker för att bota ekonomin när pengarna kommer att gå till att betala gamla och nya lån."
TT