Grekisk kris dilemma för EU-toppmöte
Den grekiska krisen står inte formellt på dagordningen när EU-ledarna möts nästa vecka. Men stöd till Grekland och europrojektet lär ändå överskugga allt annat. Euroländerna är splittrade och dagen då Grekland behöver pengar rycker närmare.
Publicerad
På fredagskvällen ryckte EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso ut och uppmanade unionens medlemsstater att "så snart som möjligt" anta en mekanism för ekonomiskt stöd som Grekland kan nyttja om det blir nödvändigt.
-Jag uppmanar EU:s ledare att samtycka till detta instrument så snart som möjligt.
Och helst vill EU-ledarna slippa att bråka om ett eventuellt krisstöd till Grekland under sin middag på torsdag kväll i Bryssel. Det skulle ge en olycklig signal till marknaden och det jobbas därför för högtryck för att hitta en lösning innan dess.
Ny ton om IMF
EU-kommissionen, EU-ledarna och finansministrar har flera gånger lovat att EU ska hjälpa Grekland om det skulle behövas, förutsatt att den grekiska regeringen gör allt i sin makt för att pressa ned budgetunderskottet från 12,7 procent av BNP till 8,7 procent i år.
Problemet är att euroländerna inte är överens om hur hjälpen ska se ut, om premiärminister Giorgos Papandreou begär finansiellt stöd.
Tidigare sågs det som ett svaghetstecken om Grekland skulle behöva vända sig till Internationella Valutafonden (IMF) för att få lån. Euroländerna måste själva kunna reda ut sina problem.
Men i takt med att dagen för att öppna plånboken närmar sig har en grupp länder svängt. Finland, Nederländerna och Italien tycker nu att en IMF-lösning är att föredra. Även Tyskland har oväntat börjat tala om IMF. Men Frankrike är fortfarande emot, liksom Europeiska Centralbanken (ECB).
Egentliga dagordningen
Tyska toppolitiker har också väckt tanken att misskötta euroländer ska kunna kastas ut från valutasamarbetet. Tajmningen på de uttalandena har fått kritik eftersom de rimmar illa med ambitionen att visa solidaritet med Grekland.
Både ECB och IMF vankar otåligt vid sidan av och manar EU att bestämma sig. För medan EU bråkar internt straffar marknaden Grekland med höga räntor. I april och maj behöver landet runt 20 miljarder euro för att hantera sitt stora skuldberg och då bör räntorna vara betydligt lägre.
Om euroländerna kommit överens till på torsdag kan statsminister Fredrik Reinfeldt och hans kollegor koncentrera sig på toppmötets egentliga dagordning. Till exempel den så kallade 2020-strategin, uppföljaren till den rätt misslyckade Lissabonagendan som skulle göra EU till världens mest konkurrenskraftiga ekonomi.
TT
