Grekisk opinion ratar IMF-avtal
Det politiska och finansiella trycket mot Greklands regering växer. Drygt sex av tio greker är motståndare till att regeringen begärt hjälp av IMF och andra euroländer.
Publicerad
En majoritet av det grekiska folket är missnöjda med att landets regering begärt finansiellt stöd från euroländerna och IMF, visar en opinionsundersökning.
Av de 1 400 tillfrågade i mätningen var 60,9 procent mot regeringens beslut, enligt en mätning gjord av det grekiska opinionsmätningsföretaget GPO, på uppdrag av Mega TV.
Euro fortsätter falla
Samtidigt fortsätter kurserna falla på börsen i Aten, medan räntetrycket tilltar igen och euron fortsätter ned mot nya bottenrekord.
Oron beror till stor del på att marknaden räknar med att tyska politiker kommer att kräva ytterligare nedskärningar i den grekiska statsbudgeten för att bevilja begärda nödlån till Grekland. Men många ekonomer ifrågasätter även om de 45 miljarder euro i nödlån som Greklands regering har begärt av Internationella valutafonden (IMF) och euroländerna ska räcka till för att undvika en statsfinansiell konkurs i Aten.
Det finns även en utbredd oro för att pengarna inte kommer fram i tid. Eurolandet Grekland behöver få in minst 9 miljarder euro till den 19 maj för att täcka upp för redan befintliga lån som förfaller till betalning.
Stöd för Papandreou
Den på tisdagen publicerade opinionsmätningen ger dock fortsatt stöd till premiärminister Giorgos Papandreou, som får stöd av 50,8 procent av deltagarna i mätningen, vilket kan jämföras med 52 procent i en liknande mätning i mars.
Papandreous socialistiska parti, Pasok, backar också bara marginellt i popularitet, ned från 31,8 procent av väljarstödet i mars till 30,6 procent i den senaste mätningen. Men många, 31 procent av de tillfrågade, vill enligt mätningen helst se att Pasok bildar en koalitionsregering för att rida ut den finansiella stormen.
Motståndet mot den förda krispolitiken syns även i det allt rikare utbudet av demonstrationer och strejker i Grekland. I måndags inleddes en 24-timmarsstrejk, som satte stopp för färjetrafiken till mer än 50 grekiska öar och strandsatte hundratals turister.
Euron kostade vid 10-tiden svensk tid 9:58 kronor, vilket kan jämföras med kurser på över 10:50 kronor i slutet av 2009.
Tyskt förslag: Överge euron och devalvera
Grekland kanske måste lämna eurosamarbetet under en period om landet inte klarar av att svara upp mot de krav på budgetsanering som ställs för att få tillgång till nödlån, enligt Jürgen Koppelin, tysk budgetexpert och medlem i det tyska partiet FDP, som ingår landets regeringskoalition.
Utan euron kan Grekland ta hjälp av en devalvering av sin valuta, förklarar han i en intervju med den tyska radiostationen Deutschlandfunk Radio.
-Detta handlar inte om att bryta sönder hela valutaunionen. Den grekiska valutan kan skrivas ned. Det kan hjälpa dem med exporten, säger Koppelin.
Bestämmelser som anger för hur man lämnar eurosamarbetet saknas i dagens regelverk, men tidigare under den grekiska krisen har bland annat ECB-chefen Jean-Claude Trichet och Eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker avvisat denna möjlighet för Grekland.
Tysklands förbundskansler Angela Merkel krävde i måndags att Grekland utlovar ytterligare besparingsåtgärder för att få tillgång till lån från Tyskland och att grekerna dessutom kan visa upp en trovärdig färdväg ut ur krisen.
Merkel tillade att Tyskland kan komma att fatta det avgörande beslutet om lån till Aten inom loppet av några dagar, men att de pågående förhandlingarna mellan Aten, IMF och EU först måste avslutas.
I rader av tyska opinionsundersökningar ställer sig en stor majoritet av de tillfrågade negativa till att ge nödlån till Grekland.
Tyskland beräknas få stå för omkring 8,4 miljarder euro av de 30 miljarder euro som euroländerna ska låna ut till Aten i paketet. Ytterligare omkring 15 miljarder ska enligt planen komma i form av IMF-lån.
TT