Tiden är knapp, är budskapet från Charles Dallara, chef för den internationella bankföreningen IIF.

Han är tillbaka i Aten igen för att tillsammans med BNP Paribas-rådgivaren Jean Lemierre få till ett avtal med Greklands regering om en skuldlättnad på drygt 103 miljarder euro.

För bankerna kommer det att innebära att befintliga grekiska obligationer byts ut mot nya papper, med lägre värde och längre löptider. Skuldlättnaden ska motsvara 50 procent av dagens privata krav på Grekland.

Avgörande detaljer återstår
Men det har visat sig svårt att komma överens om de sista avgörande detaljerna, som de nya obligationernas ränteläge och löptider.

Skuldlättnaden är ett villkor för ett andra stödpaketet till Grekland, med nödlån på 130 miljarder euro.

Genomförs bytesaffären kan Greklands skuldbörda falla från dagens dryga 160 till 120 procent av BNP på några år.

Dallaras förhandlingsdelegation har träffat grekiska företrädare ett otal gånger sedan ett EU-beslut om skuldlättnad för Grekland klubbades i slutet av oktober. Nu är processen inne i ett kritiskt skede.

Grekland har obligationer för drygt 14 miljarder euro som löper ut i mars och det saknas täckning för detta i statskassan. Tidspress skapas även av att det tar flera veckor att sjösätta den stora bytesaffär som diskuteras.

Bara dagar på sig
-Så i praktiken har Grekland bara några dagar på sig, säger en bankkälla med insyn i samtalen till TT.

Dallara träffade både premiärminister Lucas Papademos och finansminister Evangelos Venizelos på torsdagen. Nya samtal är planerade till på fredagen, inför nästa veckas möten med företrädare från EU, ECB och IMF - den så kallade trojkan.

I medier spekuleras det i att Grekland överväger att införa en retroaktiv klausul i befintliga obligationer. Den vägen skulle tveksamma banker kunna tvingas till att gå med på uppgörelsen.

Många bedömare ifrågasätter samtidigt om en 50-procentig skuldlättnad räcker för att få ordning på Greklands trasiga finanser.
Recessionen är inne på fjärde året, med rekordhög arbetslöshet och ett underskott som fortsätter växa trots smärtsamma offentliga nedskärningar.

Joakim Goksör/TT