Bilden av vågor som sköljer över frihetsgudinnan spreds snabbt på nätet. Men bilden har inget med stormen Sandy att göra, utan är från en filmaffisch för undergångsfilmen Day after tomorrow.
Bild 1 av 2 Visa bildtext Bilden av vågor som sköljer över frihetsgudinnan spreds snabbt på nätet. Men bilden har inget med stormen Sandy att göra, utan är från en filmaffisch för undergångsfilmen Day after tomorrow.
Bild 2 av 2 Visa bildtext Vakterna vid symbolen Den okände soldatens grav i hårt oväder. Men inte stormen Sandy utan långt tidigare.

Fejkade bilder sköljer över nätet

"Humor ett sätt att bearbeta" En haj på Manhattan, frihetsgudinnan dränkt av stormvågor. På Twitter spreds bilder över stormen Sandys framfart som en löpeld. Men många var manipulerade.

Publicerad – Uppdaterad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

När el och internet slogs ut under stormen Sandy i östra USA blev Twitter en länk till nyheter för många. Men några mycket spridda bilder och uppgifter var falska.

En manipulerad bild av en haj på en översvämmad Manhattangata fick många att höja på ögonbrynen och bilden spreds snabbt över hela världen.

En annan av de mest spridda bilderna påstods visa hur vågor fullständigt dränkte frihetsgudinnan, men bilderna kom från en filmaffisch från filmen Day after tomorrow. Just kopplingen till undergångsfilmer är typisk vid stora nyhetshändelser och naturkatastrofer säger mediestrategen Brit Stakston i SVT:s Gomorron Sverige.

-Det är fiktion som möter verklighet. Alla våra farhågor realiseras, det är ett sätt att bearbeta, precis som vi har gjort i alla tider. Det kan vara ett sätt att skoja med det obegripbara. Men det kan också avara ett sätt att nå ut med saker, man kanske har tagit en fantastisk bild, med fantastiska moln för ett halvår sedan som kan få spridning.

De spridda bilderna, så kallade internetmems, är vår tids vandringssägner, säger Stakston.

-Det här har vi alltid gjort. Vi har fenomen som vi funderar över, nu har vi klimatförändringarna som jag tror gör att de här bilderna har tagit en sådan otrolig fart. Jordens undergång är något vi funderar mycket på, av och an.

Börsen under vatten

Men det var inte bara bilder som spreds. Uppgifter om hur illa det var ställt delades på Twitter och nyhetstörstande redaktioner hängde på. En uppgift som fick enorm spridning var nyheten att golvet på New York-börsen stod under flera decimeter vatten. Börsen dementerade uppgiften, men inte förrän inlägget fått stor spridning och återgivits av tv-kanalen CNN.

I en allt mer informationseffektiv tid tycker Brit Stakston att nyhetsredaktionerna måste vara noga med källkritiken.

-Jag tycker att journalistiken ska ta ett djupt andetag, och fundera över, precis som man annars gör, vad är källan? Och inte dras med i det här hetsiga tempot, att vara först med nyheterna.

Om man vågar vänta så kommer ofta sanningen fram, menar Brit Stakston.

-Precis på samma sätt som myter sprids snabbt så kommer ju dementierna och de riktiga bilderna snabbt och pusslet över vad som inte är sant läggs snabbt och tillsammans på nätet.