Handlingsplan mot extremism

Efter attentaten i Oslo och på Utöya kommer nu en svensk handlingsplan mot våldsbejakande extremism. Dess huvudsyfte blir att hindra människor att hamna i lägen där de tar till våld för sina politiska och religiösa idéer.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Med hjälp av myndigheter som Säkerhetspolisen, Brottsförebyggande rådet, Försvarshögskolan, Ungdomsstyrelsen och Sveriges kommuner och landsting ska regeringen sammanställa handlingsplanen.

Ask får ansvaret
Justitieminister Beatrice Ask (M) får ansvar för att datera upp den nationella strategin för att möta terrorhot. Demokratiminister Birgitta Ohlsson (FP) leder arbetet med själva handlingsplanen.

Hela Sverige behövs för att värna demokratin, skriver statsminister Fredrik Reinfeldt och de två ministrarna på Dagens Nyheters debattsida där tankarna kring planen redovisas.

De tre extremistmiljöerna är enligt skribenterna viktmaktmiljön, den autonoma vänstern och den våldsbejakande islamismen. Enligt Säpo och Brå har inte de rörelserna växt på senare år.

Mindre grupper kan begå allvarliga handlingar
Däremot anses det finnas risk för att mindre grupper med särskilt våldsamma individer kan begå mycket allvarliga handlingar, skriver de tre.

De konstaterar också att nationalistiska och rasistiska partier flyttat fram sina positioner och att, enligt Forum för levande historia, omkring 20 procent av gymnasieeleverna har klart intoleranta attityder mot judar, romer, muslimer, homosexuella och invandrare.

Individer som lockas av de antidemokratiska budskapen måste stå i centrum för de förebyggande insatserna, skriver de.

TT