Historien om fel Carlos

3 bilder
Carlos DeLuna och Carlos Hernandez. Columbia Human Rights Law Review
Juridikprofessor James S. Liebman slår efter flera års forskning fast att fel man avrättades. Columbia Law School
James S. Liebman slår efter flera års forskning fast att fel man avrättades. Foto: Columbia Law School Columbia Law School

1 / 3

Carlos DeLuna och Carlos Hernandez. Foto: Columbia Human Rights Law Review

Oskyldig man kan ha avrättats i Texas

Det här är historien som kan skaka om USA och skapa debatt om dödsstraffet. Efter att ha studerat ett mordfall i sex år slår nu amerikanska forskare fast. Fel person avrättades.

På kvällen den 4 februari 1982 blev 20-åriga Wanda Lopez kallblodigt mördad på en bensinstation i staden Corpus Christi i södra Texas. 40 minuter efter att polisen kom till mordplatsen greps Carlos DeLuna. Trots att han nekade till brottet dömdes DeLuna till döden och hans liv avslutades med en giftinjektion i det ökända Huntsvillefängelset i Texas den 8 december 1989. Resten av sitt liv svor DeLuna på sin oskuld samtidigt som han kunde peka ut den man som med största sannolikhet mördade Lopez. Nu visar ny forskning att DeLuna med allra största sannolik var oskyldig och att den man han pekade ut var mördaren.

Juridikprofessorn James S. Liebman på det ansedda Columbiauniversitetet har tillsammans med tolv studenter forskat i DeLunas fall. Deras slutsats är att DeLuna talade sanning och de lägger fram sin forskning i en 436 sidor lång rapport, som presenteras i det senaste numret av tidskriften Columbia Human Rights Law Review. 

Forskarna inledde sitt arbete 2004 och har sedan dess intervjuat över 100 vittnet, granskat 900 olika bevismaterias och studerat dokument med koppling till fallet.

Våldsverkare och dubbelgångare
Så om nu DeLuna var oskyldig, vem mördade då Wanda Lopez?  Han hette också Carlos, men Hernandez i efternamn. Förutom att de två var bekanta var de också slående lika. Många misstog dem för tvillingar och vid ett tillfälle hade till och med DeLunas advokat svårt att skilja ut sin klient när han såg bilder på de båda.

Hernandez var en känd våldsverkare i Corpus Christi och på mordkvällen hade Hernandez och DeLuna mötts i en bar på andra sidan gatan från bensinstationen där Lopez hittades knivhuggen till döds.

DeLuna berättade i polisförhör att Hernandez plötsligt lämnade baren och begav sig till bensinstationen för att handla något. DeLuna kunde från sin plats i baren se hur tumult utbröt inne på bensinstationen. När hans kamrat inte kom tillbaka och ljudet av polissirener hördes blev DeLuna rädd och lämnade baren och började springa. Han greps 40 minuter efter mordet, under den pick-up där han gömt sig.

På den efterföljande rättegången höll DeLunas försvarare fast vid att deras klient var oskyldig och att Hernandez var den egentliga gärningsmannen. Men, domstolen godtog inte den förklaringen. DeLuna hävdade att han flydde när han hörde sirenerna eftersom han tidigare var dömd och därför rädd för att hamna i klammeri med rättvisan igen.

Fantasi?
Forskarna slår i rapporten, som döpts till ”tocayos” (spanska för namnar) fast att flera misstag begicks i samband med den kriminaltekniska utredningen av brottsplatsen och Lopez kropp. Bland annat undersöktes inte om det fanns några biologiska spår av gärningsmannen under Lopez naglar. På DeLunas kläder fanns inga spår, varken blod eller andra biologiska fragment. Inte heller mordvapnet, en fällkniv, kunde kopplas till DeLuna. Polisen förklarade bristen på blodspår med att det regnade på mordkvällen och därför hade spåren på DeLunas kropp spolats bort. Dessutom ska ett tydligt fotavtryck på mordplatsen ignorerats. När DeLuna greps gav ett polisbefäl också order till personal på plats att inte fortsätta med brottsplatsundersökningen.

I samband med rättegången sade domarna att det inte fanns någon Hernandez och att denne bara existerade i DeLunas fantasi.

Hernandez var en ökänd brottsling i staden. Han hade vid gripits 39 gånger och 13 av de gripandena rörde brott mot knivlagen. Han tillbringade hela sitt vuxna liv som villkorligt frigiven. Han dömdes dock till fängelse ett fåtal gånger och anledningen till det är enligt forskarna att Hernandez var hemlig informatör åt polisen och att lagens långa arm därför såg mellan fingrarna när han begick brott.

Känsligt i debatten
Två månader före DeLuna avrättades dömdes Hernandez till ett tioårigt fängelsestraff för mordförsök på en kvinna. Trots domen var det ingen som reagerade på Hernandez eventuella inblandning i mordet på Wendy Lopez. Enligt den brittiska tidningen The Guardian ska Hernandez vid ett flertal tillfällen skrutit med att han var knivmördare och skämtat om att hans ”tocayo” blivit dömd för ett av hans dåd.

Forskarnas studie blir offentlig i en känslig tid i den amerikanska debatten om dödsstraff. I april blev Connecticut den femte delstaten på lika många år som avskaffat dödstraffet. Liebman säger att han hoppas att forskningen ska väcka folks tankar om det som sker i nationens namn. Därför har Liebman och hans forskarteam beslutat att offentliggöra hela rapporten på internet.

-Vi har offentliggjort ett så komplett informationsmaterial som möjligt för att folk ska göra sina egna slutsatser, säger Liebman.

Hur gick det då för Hernandez? Han dog en naturlig död i det fängelse där han avtjänade ett straff efter att ha attackerat sin granne med en kniv.

 

Fakta: Dödsstraffet

USA: Dödsstraffet i USA återinfördes 1976, efter nio års uppehåll. Enligt en dom i USA:s högsta domstol 1972 var dödstraffet inte förenligt med landets grundlag. Flera delstater tolkade domen olika och sedan återinförandet har minst 1.000 människor avrättats. Dödsstraff finns som laglig straffpåföljd i 35 av USA:s 50 delstater. Alaska, Connecticut, Hawaii, Illinois, Iowa, Maine, Michigan, Minnesota, New Jersey, New Mexico, North Dakota, Rhode Island, Vermont, West Virginia och Wisconsin har avskaffat dödsstraffet. Texas är den delstat som avrättar flest fångar.

Sverige: Efter ett riksdagsbeslut 1921 avskaffade Sverige dödsstraffet i fredstid. 1972 avskaffade Sverige dödsstraffet i krigstid. 1976 skrev förbudet mot dödsstraffet in i grundlagen. Den sista avrättningen i Sverige skedde dock 1910, då rånmördaren Alfred Ander avrättades med giljotin på Långholmens fängelse.

Internationellt: Enligt Amnesty internation genomfördes 676 avrättningar i 20 länder 2011. 58 länder har kvar dödstraffet i sin lagstiftning. De länder där straffet är vanligast förekommande är i Kina. Amnesty hävdar att tusentals människor avrättas i Kina varje år, men myndigheterna lämnar inte ut någon statistik. I Iran avrättades 360 personer förra året.. I Saudiarabien tredubblades avrättningarna, 82  jämfört med 27 under 2010, i Irak avrättades 68 och i Jemen 41.

Källor: Nationalencyklopedin, Wikipedia, Amnesty International