Redan på lördagen samlas euroländernas ministrar till telefonkonferens.

I Aten är listan är lång på åtgärder som beslutats för att få ned underskotten i statsbudgeten: frysta löner för offentliganställda, sänkt tak för hur mycket man får tjäna utan att betala skatt, nedskärningar i sjukvård och försvar. Och skattehöjningar för olja och egenföretagare.

Det talas om att 150.000 jobb ska bort i offentlig sektor. Mest impopulära är kanske ändå privatiseringarna; fastigheter och statliga bolag för 50 miljarder euro ska säljas på några år.

Fel saker?
Åtgärderna är villkor för fortsatt stöd från EU och IMF, som måste komma för att Grekland inte ska tvingas ställa in amorteringar och utbetalningar av löner och pensioner.

-Grekiska folket kommer inte att gå med på detta och det tar sikte på helt fel saker, säger Yanis Varoufakis, professor i nationalekonomi vid Atens universitet.

Han är noga med att beskriva problemet som europeiskt, inte grekiskt.
-Det är inte Grekland som är orsaken till detta. Grekland är symptomet, precis som Lehman Brothers bara var symptom på finanskrisen 2008, inte orsaken.

-Skuldkrisen härrör ur det europeiska banksystemet. Det är ett systemfel, som måste åtgärdas.

För grekerna väntar svåra år, befarar Varoufakis. Precis som i Argentinas finansiella kollaps för snart tio år sedan räknar han med att en serie regeringar som saknar stöd från folket ska avlösa varandra.

Utan stöd
Veckans beslut har inte stärkt det socialistiska regeringspartiet Pasok, enligt Varoufakis.

-De skulle få katastrofsiffror, om det vore val i dag. Och det gäller (högeroppositionen) Ny demokrati också, trots att de börjat agera allt mer populistiskt.

Han utesluter inte en koalition över blockgränserna. Fast det tror han bara undergräver förtroendet för det politiska systemet.
För att delvis hantera problemen i Europas finanssystem, som Varoufakis pekar på, har både Frankrikes och Tysklands regeringar gjort upp med storbanker om att flytta fram löptiden för grekiska obligationslån.

Totalt löper grekiska obligationslån för 112 miljarder euro ut fram till 2014, varav drygt hälften finns i grekiska bankers balansräkningar. Tyska och franska banker sitter på ungefär en femtedel. Att avstå från pengarna under några år betraktas inte som något större problem i bankvärlden, jämfört med om Grekland tvingas ställa in betalningar.

Joakim Goksör/TT