Vi har frågat Cecilia Skingsley, analyschef på Swedbank, vad som nu kommer att hända och om vi i Sverige behöver vara oroliga.

Hur kommer grekiska krisen att påverka oss i Sverige?
Det har den redan gjort. Investerarna, bland annat pensionsförvaltarna, har flyttat kapital från riskfyllda marknader till säkrare marknader, bland annat svenska statspapper. Sverige anses säkert med starka statsfinanser och liten skuld.

För den som sparar i en obligationsfond kan det ge lite bättre avkastning.

Kommer räntorna på bolånen att höjas?
Hittills har de inte påverkats särskilt mycket.

Jag tror inte de kommer att göra det men en del är oroliga för att det ska bli som vid kollapsen för Lehman Brothers. Då var man osäker under några månader om andra banker skulle drabbas. Det blev dyrt för bankerna att låna pengar för att finansiera bolånen, som blev dyrare.

I det läget lånade Riksbanken i Sverige ut billiga pengar till bankerna för att räntan på bolånen inte skulle behöva chockhöjas.

Det finns åtgärder att ta till så jag tror inte grekiska krisen höjer bolånen i Sverige.

Och jobben?
Om vi får vi en kraftig nedgång i konjunkturen som också smittar av sig till Sverige, då får vi ökad arbetslöshet och sämre statsfinanser.

Om väldigt många hushåll och företag börjar ändra sitt beteende för att de tycker att den här krisen är lika allvarlig som krisen 2008, först då påverkas konjunkturen. Men där är vi absolut inte än.

Varför har euron blivit dyrare? Borde inte kronan stärkas?
Euron är har blivit svagare mot världsvalutor som japanska yenen, amerikanska dollarn och schweiziska francen eftersom investerarna upplever de valutorna som säkrare.

Att kronan inte stärkts är egentligen lite orättvist eftersom svensk ekonomi är stark. Det handlar om en gammal ryggmärgsreflex; man säljer av perifera tillgångar.

Men jag tror att kronan kommer att komma tillbaka. Det kan ske rätt fort om man kommer överens om lånevillkoren för Grekland.

Har priserna sjunkit i Grekland?
Bra fråga. Det enkla svaret är nej. Inflationen är fortfarande relativt hög, närmare bestämt 3,2 procent.

Har det blivit billigare för svenska turister i Grekland?
Ja, det har det blivit om man jämför med för ett år sedan. Då kostade en euro omkring 9:60 kr. Nu ligger den runt 9:20 kr.

Det har blivit billigare för svenskarna men för grekerna har det blivit dyrare.

Vad händer nu?
Det blir en förtroendeomröstning i grekiska parlamentet om den ombildade regeringen? Den måste premiärminister Papandreou klara. Sedan måste parlamentet godkänna åtstramningspaketet som Papandreous förra regering lade fram förra veckan. Det är en förutsättning för att EU och IMF (Internationella valutafonden) ska godkänna ett utökat låneprogram för Grekland. Det fattas det beslut om i början av juli.

Hur stort lån har Grekland fått hittills?
Sedan i fjol finns det ett låneprogram från EU och IMF på sammanlagt 110 miljarder euro. Pengarna har portionerats ut kvartalsvis. En del av pengarna kommer från EU, en del från IMF.

Har Grekland gjort vad som krävs?
Hittills har landet fått lån enligt planen men senaste kvartalsrapporten visar att man ligger efter i programmet för budgetsanering. Man ligger också efter i privatiseringsplanerna.

Varför är det viktigt att privatisera?
Det finns väldigt mycket statlig egendom i Grekland. Man har inte sålt särskilt mycket. Det handlar om att få in pengar till staten, pengar som ska användas för att bland annat betala skulder.

Privatisering är ett sätt, höjda skatter ett annat för att få in pengar - men också effektivare metoder att verkligen få in skatterna. För att minska utgifterna skär man ned och sänker löner.

Hur mycket har betalats ut?
Hittills har Grekland fått 54 miljarder euro. Nu gäller det om grekerna ska få nästa utbetalning 12 miljarder euro. För det krävs att man uppfyller kraven från EU och IMF.

Vad är långivarna missnöjda med?
IMF säger att man inte är beredd att bidra med sin del av nästa utbetalning om det inte blir fler åtstramningar i Grekland.

Vad är EU-länderna oense om?
De är oense om vad man ska kräva av Grekland för att gå med på ett utökat låneprogram. Tyskland är hårdare än Frankrike, Tyskland vill att privata långivare ska vara med och betala men det vill inte Frankrike.

Vilka har lånat pengar till Grekland?
Det finns flera långivare inblandade. För det första EU men även grekiska banker. Andra långivare är fondsparare. Den som köper en bred räntefond kan räkna med att det ingår grekiska obligationer, dvs lån till Grekland.

Varför är man rädd för att låta privata låntagare ta smällen?
Grekiska staten har sålt obligationer - alltså lånat pengar av den som köpt obligationen - och förbundit sig att betala ränta varje år. Dessutom har man lovat att betala tillbaka de lånade pengar när obligationen förfaller.

Om Grekland ensidigt bestämmer sig för att sänka räntan eller kanske inte betala tillbaka hela beloppet - då har man gjort en betalningsinställelse eller "default" som det också kallas. Det skulle leda till stora kreditförluster på olika håll.

Vilka skulle drabbas mest om Grekland inställde betalningarna?
Framför allt skulle det drabba ett antal franska banker. De har lånat mycket till Grekland. Även ECB (Europeiska centralbanken) är en stor långivare.

Att franska banker är stora långivare till Grekland bidrar säkert till att Frankrike är motståndare till att låta privata långivare ta en del av smällen.

Jag tror det handlar om nationella intressen men även ideologiska skillnader mellan tyska förbundskanslern och franske presidenten.

Vad händer om långivarna inte blir överens?
IMF säger att man nu kan tänka sig att betala sin del av kvartalsutbetalningen även om Grekland inte lyckats få fram ett utökat åtstramningsprogram. EU:s finansministrar har möten den närmaste tiden och kan kanske också mjukna i sina krav.

Men långivarna vill se att det åtminstone finns en fungerande regering och en vilja att snabba på åtstramningarna.

Kan Grekland gå i bankrutt?
Om grekiska regeringen faller blir det troligen nyval vilket tar flera månder. Då kan inga beslut fattas och då är det mycket tveksamt om EU och IMF vill betala ut några lån.

Då kan vi hamna i ett läge där Grekland inte kan betala räntor och amorteringar på lånen. Det skulle kunna kallas "statsbankrutt" även om en stat inte kan göra bankrutt som ett företag.

Till skillnad från ett företag har en stat en tillgång som är omöjlig att värdera, nämligen rätten att beskatta sina medborgare.

Statsbankrutt existerar egentligen inte. Däremot kan en stat ställa in betalningarna och förhandla om lånen med långivarna.

Vad är riskerna för det finansiella systemet?
Många kommer att tänka: Om Grekland ställer in betalningarna så kan andra länder som är nästan lika illa ute göra det också, framför allt Irland och Portugal.

Då drabbas systemet omedelbart av ett antal stora kreditförluster. Under tiden man reder ut det här kommer det att vara ganska stökigt.

Är euron i fara?
Euron fungerar som den ska även om kursrörelserna mot andra valutor är ganska turbulenta då och då. Det handlar absolut inte om något sammanbrott för valutaunionen.

Det finns de som menar att Greklands ekonomiska struktur inte är lämpligt för eurosamarbetet men det finns ingen möjlighet för Grekland att omedelbart lämna samarbetet. Det skulle inte lösa alla problem. I stället skulle en massa andra problem uppstå.

Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se