Inget avtal om vapenhandel
Stor oenighet FN:s förhandlingar om ett internationellt fördrag, som reglerar försäljning av konventionella vapen, avslutades på i går utan att avtal kunde nås. Nu är det upp till FN:s generalförsamling om det blir nya förhandlingar.
Publicerad – Uppdaterad
Handelsminister Ewa Björling beklagar att inget bindande avtal kunde nås om den internationella vapenhandeln.
"Jag kan samtidigt konstatera att konferensen visat att ett överväldigande stöd finns för att fortsätta förhandlingarna", skriver hon i ett pressmeddelande och tillägger att kampen fortsätter mot den illegala vapenhandeln.
En grupp på 90 länder, däribland Sverige och övriga EU-medlemmar, bad i ett gemensamt uttalande att förhandlingarna återupptas med det sista textförslaget som bas.
"Vi kom till New York för en månad sedan för att uppnå ett starkt och robust vapenhandelsavtal. Vi hade förväntat oss ett avtal i dag".
Det krävs konsensus bland alla FN:s 193 medlemsländer för att avtalet ska godkännas.
Möjligt utfall
Ordföranden för konferensen, Argentinas ambassadör Roberto-Garcia Moritán, sade att utkastet han lagt fram togs väl emot av de flesta länder, men att några var emot.
-Vi visste från början att det skulle bli svårt och att sådant här utfall var möjligt, sade han och tillade att generalförsamlingen kommer att besluta om det ska bli nya förhandlingar och i så fall när.
Under förhandlingarna har länderna varit djupt oense. Ett utkast som cirkulerade tidigare i veckan kritiserades hårt av människorättsgrupper som Amnesty International och Oxfam. De ansåg att det innehöll många kryphål.
Skyller på tidsbrist
Medan Sverige och många mindre länder önskar strängare regler, har stormakter som USA, Kina, Ryssland och Indien varit mer skeptiska till bindande avtal.
Mot ett fördrag har också Syrien, Nordkorea, Iran, Egypten och Algeriet varit.
Men aktivister som vill se vapenkontroll anklagar USA och Ryssland för att ha varit oförmögna att nå enighet. Bägge länderna säger att tiden inte räckt till.