Euroländernas överenskommelse innebär bland annat att ska krisstöd kunna ges direkt till krisande banker som behöver mer kapital i kassan och inte behöva ta vägen via regeringars skuldkonton och därmed tynga statsfinanserna.
Euroländerna öppnar också för att i grunden välskötta länder ska kunna få tillgång till krisfonderna EFSF och ESM, om de utsätts för hårt marknadstryck och har svårt att låna till hållbara räntor.
EU:s valde ordförande Herman Van Rompuy betecknar nattens överenskommelse som ett genombrott.
Överenskommelsen innebär också att Tyskland fått backa på flera punkter.
Blockering
Krisavtalet blockerades först av krisländerna Spanien och Italien. Länderna plågas av skyhöga räntor på gränsen till det uthärdliga, och krävde åtgärder som snabbt kan få ned räntetrycket. De kopplade sina krav till tillväxtpakten. Utan hjälp, ingen underskrift. Men efter flera timmars nattlig förhandling kom euroledarna ut vid 4-tiden på morgonen och Herman Van Rompuy och Jean-Claude Juncker, eurogruppens ordförande, kunde annonsera att en överenskommelse var klar.
Mario Monti, Italiens premiärminister, var påtagligt nöjd med nattens resultat. Han medgav att han pressat på hårt för att få de andra att inse behovet av att göra något nu för att stabilisera marknadsläget.
För Italien är det en seger att krisfondspengar också ska kunna gå till länder som sköter sig, utan att de ska behöva genomgå ett fullständigt åtgärdsprogram som Grekland, Portugal och Irland nu gör.
-Men för tillfället har Italien ingen avsikt att utnyttja detta, sade Monti innan han lämnade mötet för några timmars sömn.
Frågan är dock föremål för olika tolkningar. Till skillnad från Italien anser Tysklands förbundskansler Angela Merkel att det krävs motprestationer för att länder ska få stöd ur krisfonden utan att underkasta sig särskilda åtgärdfsprogram. Vad dessa motprestationer skulle bestå i framgår inte.
Fortsatt arbete
Den stora frågan vid EU-toppmötet var hur de banbrytande förslagen till ett djupare finansiellt EU-samarbete skulle tas emot. Förslaget hade tagits fram av Herman Van Rompuy tillsammans med EU-kommissionens ordförande José Manuel Barroso, eurogruppens ordförande Jean-Claude Juncker och ECB-chefen Mario Draghi. De föreslår att fler beslut lyfts upp på överstatlig nivå till exempel en gemensam europeisk banktillsyn genom ECB och gemensamma insättningsgarantier för bankkunder. Sammantaget skulle det innebära minskad ekonomisk självständighet för de olika länderna i eurogruppen, det vill säga att EU får ökat inflytande över de nationella budgeterna.
Men förslaget sköts på framtiden.
-Vi har konstaterat att det inte finns någon enighet kring skisserna i den rapporten och att det finns ett behov av att tydliggöra och fördjupa arbetet med vad vi egentligen menar med olika delar, sade statsminister Fredrik Reinfeldt på en nattlig presskonferens.
Medlemsländerna ska nu tillsammans med kvartetten arbeta fram konkreta förslag under hösten.
-Det möter våra invändningar och vi har fått framföra det vi känner oss osäkra kring, men samtidigt säkerställt att vi får inflytande i den fortsatta processen, så får vi se vad som blir av detta, säger Reinfeldt.