-Risken är inte obetydlig, säger Jan Hallenberg, professor i statvetenskap på Försvarshögskolan.

Han menar att det finns i huvudsak tre splittringar inom landet som kan leda till strider.

1. Regeringen och kurderna i Norr är oeniga om vissa gränsdragningar och om staden Kirkuk. USA har försökt hindra strider där men nu kan det det gå så långt som att man tar till vapen, menar Jan Hallenberg.

-Där finns nog den största risken för konfrontation, menar han.

2. De sunnitiska miliserna Iraks söner som kanske har 80.000 man under vapen. De vände sig mot Al-Qaida 2006 och lierade sig med USA. USA lät milisen behålla sina vapen. Nu vill den shiadominerade regeringen få kontroll över milisen.

3. Olika Al-Qaidagrupper kommer att få större utrymme när USA lämnar Irak.

-Med sina vapen och tekniska utrustning kunde USA begränsa deras handlingar. Det blir svårare framöver, menar Jan Hallenberg som tror att det bara blir kvar några hundratal amerikanske militärer som ska träna irakisk polis och militär.

-Sedan kommer det att finnas flera tusen privata säkerhetsmän som ska skydda USA:s ambassad i Bagdad med kanske ett tusental anställda.

Färre attacker
Attackerna mot amerikanska styrkor har minskat betydligt. Men enligt Jan Hellenberg beror det framförallt på att de amerikanska trupperna minskat sin närvaro på de flesta håll i landet. Istället har de placerats på svårtillgängliga, stora baser ute på landsbygden.

-När striderna var som värst 2006-2007 stupade 34.500 civila. I år har siffran sjunkit till 1.400-1.500. Det finns risk för att den siffran vänder uppåt nu, säger Jan Hallenberg.

Vad ser du som mest negativt för utvecklingen i Irak?

-Irak har ett sönderslaget samhällssystem, och i många områden har det varit en form av etnisk rensning som gjort att olika städer och kvarter domineras av antingen sunni eller shia. Det gör det svårare att få till en sammanhållning i landet. Dessutom är korruptionen en omfattande, komplicerande faktor. Frågan är om man kan hantera den, säger Jan Hallenberg.

Och oljan?

-Den har successivt ökat sedan Saddams fall och ligger nu på samma nivå. Den kan också öka om man lyckas hålla stabiliteten. Problemet är den omoderna lagstiftningen när det gäller fördelningen, till exempel i Kurdistan och mellan Kurdistan och regeringen i Bagdad.

Något positivt?

-Trots allt så speglar regeringsmakten i Irak folkets mening efter val. Dessutom har kurderna ett betydande självstyre, menar Jan Hallenberg.

Nils Edman
nils.edman@svt.se