Enligt The Guardian har president Rafael Correa gått med på att ge Wikileaksgrundaren asyl. Assange befinner sig sedan flera veckor tillbaka på Ecuadors ambassad i London. The Guardian hänvisar till en myndighetsperson i Ecuador som har insyn i regeringsarbetet.

Julian Assange sökte politisk asyl i Ecuador efter att Englands högsta domstol avslagit hans begäran att ompröva beslutet att utlämna honom till Sverige, där han anklagas för bland annat våldtäkt. Assange har hela tiden hävdat att han kommer skickas vidare från Sverige till USA, där han fruktar att dömas till döden.

Till The Guardian ska källan ha sagt: ”Vi uppfattar Assanges begäran som en humanitär fråga. Den ecuadorianska regeringen och Wikileaks har haft kontakt sedan maj 2011... Vi ser en parallell mellan hans arbete och vår egen kamp för nationell suveränitet och demokratiseringen av internationella relationer.”

Motstridiga uppgifter

Men enligt den Rysslandsbaserade sajten  RT.com ska en källa i den ecuadorianska administrationen ha tillbakavisat att ett sådant beslut tagits.

Och i en intervju med hoy.com på tisdagen, som lagts ut på Youtube, säger Ecuadors London-ambassadör, Mauricio Gándara, att han håller för otroligt att den ecuadorianska staten skulle försvara eller bevilja asyl till en utlänning som ”har stulit dokument från USA”.

Samtidigt sa Ecuadors utrikesminister, Ricardo Patino, tidigare under tisdagen att de inte bara funderar över om Julian Assange ska få asyl i landet eller inte, utan också hur det skulle gå till att få ut Assange ur Storbritannien om han får asyl.

–Det handlar inte bara om att bevilja asyl, för ska herr Assange lämna England så bör han få fri lejd av den brittiska regeringen. Kommer det vara möjligt? Det är en fråga som vi måste ha i åtanke, sade Patino enligt Reuters.

Vidare skriver den ecuadorianska tidningen El Telégrafo – utan uppgift om vilket svaret på Assanges asylansökan blir – att dokumenten i fallet är klara, men att de ska bli föremål för en genomgång ”i morgon”. Det bör betyda under onsdagen, eftersom artikeln står i tisdagens upplaga av tidningen.

Saknar utlämningsavtal

Måttet var rågat när Wikileaks 2010 publicerade mängder av hemliga amerikanska diplomatiska meddelanden tillsammans med ett videoklipp som visar hur en amerikansk stridshelkopter skjuter ihjäl tolv människor i Irak 2007, varav två var barn och två anställda vid nyhetsbyrån Reuters.

Efter publikationen besökte Assange Sverige och det var vid det tillfället han misstänks ha våldtagit en kvinna och sexuellt ofredat en annan.

Assange tog sig till England och i december 2010 greps han av brittisk polis men släpptes snart mot borgen. I februari 2011 beslutades att Assange ska utlämnas till Sverige vilket han motsatte sig och sökte istället sin tillflykt till den ecadorianska ambassaden. Den 19 juni i år ansökte han om politisk asyl i Ecuador.

Om han nu beviljats asyl kommer det att bli svårt för det svenska rättsväsendet att få tag i honom eftersom Sverige och Ecuador saknar utlämningsavtal.

Nålsstygn mot USA

Att Assange skulle utlämnas till USA via Sverige har av vissa rättsexperter avfärdats som osannolikt. Och om Ecuador skulle ta emot honom skulle det ske på politiska grunder och inte av humanitära skäl. Ove Bring, professor emeritus i internationell rätt, sa så här till SVT efter Assanges asylansökan:

–Inget land som är med i Europarådet skulle utlämna honom till USA, enligt min bedömning. Assange lever i sin egen politiska värld, men han har ingen grund för det, sa Brink.

–Av juridiska skäl borde Assange inte få politisk asyl då han inte är hotad till livet eller befinner sig under politisk förföljelse eller tortyr. Jag litar inte på Ecuadors regering och tror att det kan vara politiska grunder, och inte folkrättsliga grunder, som ligger bakom ett kommande beslut.

Det skull alltså vara ett nålsstygn mot USA att bevilja honom asyl eftersom den ecuadorianska presidenten, Rafael Correa, är kritisk mot Washingtonregeringen.