Kemikalier hotar miljön i Mexikanska golfen

Mängder av kemikalier som får oljan att lösa sig i vattnet, så kallade dispergeringsmedel, sprutas ut i Mexikanska golfen för att hindra oljan från att nå land. Men metoden har allvarliga effekter på miljön trots det motsatta syftet.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

-Oljan försvinner inte bara för att man inte kan se den längre, säger Jonas Fejes på Svenska miljöinstituets oljeskadegrupp.

Enkelt förklarat fungerar dispergeringsmedel ungefär som vanligt diskmedel, berättar han.

-Det tar bort ytspänningen. Istället för att oljan hänger ihop i stora oljebälten delar dispergeringsmedlet upp den i små droppar, som sedan späds ut i vattnet.

Förorenar havens skafferi
En stor del av oljedropparna samlas sedan på havens mjukbottnar, som fungerar som skafferi och barnkammare för mängder av arter.

Om oljan får flyta på ytan dunstar vissa giftiga komponenter i den, som polyaromerade kolväten, bensen och toluen, delvis bort. Vid dispergering binds de istället i oljedropparna och följer med dem in i havens näringskedja.

-Livet på mjukbottnarna dör inte på en gång av oljedropparna, så effekten syns inte så tydligt direkt. Det är hos arter som äter plankton och mindre organismer som lever där som påverkas och blir sjuka. Det visar forskning på effekterna av tidigare oljeutsläpp.

I Mexikanska golfen hotas känsliga miljöer som korallrev, och även kustnära våtmarksområden, av ansamlingarna av oljedroppar.

Finns fördelar
Metoden har fördelar, som att fågellivet och strandmiljön inte påverkas direkt av utsläppet. Moderna dispergeringsmedel är också ofta i sig ofarliga för miljön.

-Men i kombination med oljan blir de miljöfarliga. De ökar oljans möjligheter att ta sig in i det biologiska systemet.

Förbjudet i Sverige
I Sverige är dispergering inte tillåten. I många länder är metoden däremot standard vid oljeutsläpp, däribland Storbritannien och Irland.

-Östersjön är för grund för att metoden ska kunna användas. Dessutom är den bästa metoden att ta upp oljan mekaniskt. Då kan även användas efteråt, säger Jonas Fejes.

Att bränna oljan på ytan är också bättre för miljön enligt honom.

-Ett forskningsprojekt som genomfördes på 90-talet utanför New Foundland visade bränning av oljan har mindre miljöeffekt, trots att det blir en del giftig rök och askbildning.

Ekonomi spelar in
Att dispergering används i stor skala vid oljekatastrofen i Mexikanska golfen, kan bero

-Det är ett väldigt känsligt läge PR-mässigt för BP. Så länge oljan befinner sig ute till sjöss är det inte så många som berörs av den. USA är en stat där det är vanligt med skadeståndskrav, och om oljan når stranden kan det bli dyrt för BP, säger han.

Louise Josborg