Det kallas den slutliga offensiven mot extrem fattigdom och är en av de största förflyttningarna i modern kinesisk historia – men åsikterna om den går isär.

Från i dag och fram till 2020 är planen att två miljoner människor ska flyttas från sina otillgängliga bergsbyar i Guizhouprovisen och därmed lyftas ur det armod där de blivit kvar – trots att Kina de senaste decennierna upplevt ett ekonomiskt uppsving som är svårt att hitta motsvarigheter till, skriver the Telegraph.   

–Även om vi bygger vägar för att nå dem, förser dem med dricksvatten och arbetar för att mildra deras fattigdom i 50 år till så kommer man kanske inte att lösa problemen, sa provinsens partisekreterare Zhao Kezhi tidigare i år.  

Flytten beräknas kosta miljardsummor men de lokala myndigheterna menar att den är en nödvändig åtgärd för att minska fattigdomen eftersom det finns stora ekonomiska skillnader mellan stad och landsbygd.  

Enligt Kinas nationella statistikbyrå hade befolkningen på Kinas landsbygd förra året en genomsnittlig disponibel inkomst på motsvarande knappt 8.000 svenska kronor vilket kan jämföra smed knappt 25.000 kronor för den urbane genomsnittskinesen, rapporterar the Telegraph.

Vissa bedömare ser de växande klyftorna som ett hot mot säkerheten i landet och menar att de ledare som nu tar över rodret då Kina byter ledning snabbt måste åtgärda problemen.

–Hu Jintao gjorde inte mycket för att stoppa vidgningen av klyftan. Avståndet är enormt och folk är arga vilket är mycket farligt för Kina, säger Kinaexperten Mark Wang på Melbourn University.

Han tillägger även att det finns en förväntan på den tillträdande presidenten XI Jinping att lösa det problem som avgående Hu Jintao inte tog tag i.

Men alla tror inte att lösningen på fattigdomen är en enorm folkförflyttning. Vissa tror till och med att de fattiga byborna kan få det sämre om de flyttas till en o-familjär plats.

–Tittar man tillbaka på storskaliga folkförflyttningar... sedan 1949 har ingen av dem varit särskilt framgångsrika, och de startade ändå som goda intentioner, säger sociologen Jung Jun, vid Pekinigs Tsinghua universitet, en av landets ledande auktoriteter på folkförflyttningar.