Krisbeslut stöper om EU
Krisbesluten i Bryssel och de år av kreditåtstramning som nu måste till förändrar EU i grunden. Sittande regeringar kan straffas hårt när detta ska säljas till väljare i alla de val som nu radar upp sig i västvärlden.
Publicerad
Förra veckan sades Europas banker behöva 80-90 miljarder euro i nytt kapital. I helgen talade EU-källor om 108-109 miljarder.
Ökningen av denna del av krisnotan, på i runda slängar 28 procent, hänger samman med de kreditförluster som kommer när konjunkturen viker, arbetslösheten ökar och underskott ska justeras.
Till problemet hör direkta effekter av det andra skuldsaneringsprogrammet för Grekland, som håller på att utarbetas. Den privata sektorns lån till den grekiska staten ska enligt planen skrivas ned med hjälp av räntesänkningar och förlängda löptider på skulden.
Minskad kreditgivning
Kapitalkraven på bankerna tror de flesta möts med minskad kreditgivning. Då får företag och hushåll mindre krediter att konsumera och investera för, vilket trycker ned tillväxten ytterligare.
Många betraktar dock detta som ett mindre problem jämfört med de risker för en akut finansiell härdsmälta som hotar om inget görs åt de skuldberg som byggts upp under många år.
-Vi har skulder som byggts upp till väldigt höga nivåer, som egentligen saknar kopplingar till den egentliga ekonomin, säger Robert Bergqvist, chefekonom på SEB.
Enligt Bergqvist handlar det om såväl privata som offentliga skuldstockar, som nu måste balanseras.
-Västvärlden har kommit till en punkt där vi måste vända utvecklingen. Den globala kreditmarknaden måste minska i storlek.
Portugal nära
Förutom Grekland tror Bergqvist att Portugal befinner sig nära ett läge där det krävs en skuldlättnad. Och han tror det kan krävas stora strukturåtgärder i Italien och Spanien.
Detta kan leda rakt in i ett nytt skede i den kris, som han tycker började med bolåneproblemen i USA för snart fem år sedan.
-Det handlar inte längre om lån till Grekland och Portugal. Det är på väg att bli något mycket större, säger han.
Makten över viktiga beslut hamnar nu allt oftare i diffusa institutioner, som Europas väljare inte känner att de har något inflytande över.
-Man är på väg att tappa kopplingen mellan rösträtten och möjligheten att påverka. Och jag är inte helt säker på att euro-medborgarna, här och nu, köper detta, säger han.
TT
