Krisfonden EFSF, som i år väntas behöva låna minst 70 miljarder euro för att finansiera stöd till Irland, Portugal och Grekland, har haft högsta kreditbetyg. Men fonden bygger hela sin trovärdighet på garantier från euroländerna. Detta innebär att förutsättningarna för betyget förändrades radikalt i och med sänkningen av betygen för Frankrike och Österrike och sju andra euroländer i fredags.

EFSF hade kunnat behålla sitt toppbetyg genom att minska stridskassan. Men det är inte aktuellt, enligt den tyska regeringen, eurozonens motor och krispaketens i särklass största finansiär.

Därför blev det som S & P har varnat för, att betyget för EFSF sänktes i linje med sänkningen för Frankrike och Österrike ett steg till AA+.

Enligt S & P kan fonden återfå toppbetyget AAA om den skaffar sig ytterligare säkerheter.

Måttlig reaktion
Europeiska centralbankens chef Mario Draghi tonade ned betydelsen av S & P:s nedgradering av de sju euroländernas betyg.

-I hög utsträckning väntade sig marknaden den här betygssättningen och prissatte deras tillgångar som om de här betygen redan var satta, sade Draghi i ett tal inför Europaparlamentet i Strasbourg.

Marknadens reaktion på fredagens kreditbetygsbesked av euroländeran var ljummen. Ledande Europabörser började stiga på måndagseftermiddagen, samtidigt som Frankrike utan problem tog upp nya korta mångmiljardlån på marknaden till lägre räntor än senast.

Oro för Grekland
Oron bland bedömare handlade mest om Grekland, som trots ihärdiga försök inte har lyckats enas med privata långivare om den skuldlättnad som krävs för att EU och IMF sjösätta ett andra stödprogram med nödlån.

Har en uppgörelse inte träffats inom ett par dagar kan Greklands premiärminister Lucas Papademos redan i mars, då lån på 14,5 miljarder euro ska betalas tillbaka, tvingas besluta om att ställa in betalningarna.

Papademos själv vill inte kännas vid någon akut kris, men en delegation från Aten har åkt till IMF i Washington för att skaka liv i samtalen om en skuldlättnad för Grekland.

TT