Den av statsminister Jens Stoltenberg tillsatta 22 juli-kommisjonen har fått en rad pinsamma brister att utreda, däribland påstått ledningskaos och söl som tros ha bidragit till att massmorden på Utöya inte upphörde förrän gärningsmannen Anders Behring Breivik självmant stoppade massakern.

Bred genomgång
Första mötet kommer dock att ägnas åt jäv.

-Vi ser på jävsfrågorna med största allvar, säger kommissionens ordförande, advokaten Alexandra Bech Gjörv.

Kommissionen ska arbeta självständigt och enligt direktiven utmynna i en "oavhängig och bred" analys med syfte att "dra lärdom".
Kommissionen ska speciellt undersöka myndigheternas förmåga att avslöja och avvärja angrepp och minska konsekvenserna är terrorangrepp ändå sker.

Får ett år på sig
Kommissionen som tillsattes så sent som i fredags har fått ett år på sig och ska därefter presentera resultatet för statsministern.

Listan över eventuella misstag och problem efter terrordåden blir längre och längre. Mest har det handlat om polisens och försvarets helikopterberedskap. Men också rena ledningsmissar ska redas ut. På måndagen blev det exempelvis känt att några räddningshelikoptrar hade kunnat befinna sig på Utöya redan klockan 18 den 22 juli - när mördandet pågick som värst. Men eftersom polisen inte fanns på plats beordrades helikoptrar att landa på fastlandet.

Överlevande greps
Ett annat utredningstema gäller gripandet av en av de överlevande som i 17 timmar hölls fängslad misstänkt för att vara Breiviks medhjälpare.

Varken norska polisens reservstyrka eller hemvärnet, båda med i myndigheternas beredskapsplan och båda tränade i terrorbekämpning, kallades in i samband med terrordåden". Det reser också frågetecken kring det offentliga Norges terrorberedskap

TT