Sedan Boris Jeltsin överraskande avgick som president och på 1900-talets sista dag och pekade ut Putin som sin efterträdare har Ryssland förändrats en hel del.

Många ryssar upplever att de under ledning av mannen som fyller 60 år i höst fått det betydligt bättre och att landet nu styrs på ett mera stabilt sätt efter de ekonomiska kriserna på 1990-talet.

Behovet av stabilitet efter det i många stycken kaotiska Jeltsinstyret var stort.

Välstånd
Det ökade ekonomiska välståndet i Ryssland kan man se i Sverige och andra delar av Västeuropa där shoppande och turistande medelklassryssar blivit en allt vanligare inslag i gatubilden.

Vid presidentvalet 2000 valdes Putin med 53 procent av rösterna. År 2004 blev han omvald med 71 procent av rösterna.

Centralstyrningen har ökat under Putin, bland annat tillsätts numera de viktiga loklala makthavarna guvernörerna centralt från Moskva. Tidigare var de folkvalda.

Dessutom har rättssäkerheten avlägsnat sig mer och mer från vad man förväntar sig av en rättsstat.

Beskuren frihet
Mediernas frihet har beskurits alltmer. Ett dramatiskt exempel på detta är mordet på den kritiska journalisten Anna Politkovskaja som framför allt skrivit om den ryska militärens framfart i Tjetjenien men också hur rättsväsendet styrs politiskt.

Ett annat exempel på en regimkritiker som råkat illa ut är Alexander Litvinenko, som hoppade av säkerhetstjänsten FSB.

Liksom Anna Politkovskaja mördades Litvinenko 2006.

Är ryssarna nöjda?
Trots detta har en bild tonat fram där ryssen i allmänhet är ganska nöjd med tillståndet i landet.

-Det är lagom med demokrati, sade Nadezjda Kudratseva i SVT-programmet "Flykten från friheten", som sändes i serien Korrespondenterna hösten 2010.

Hon tycker att fördelen med Vladimir Putin och den nuvarande presidenten Dmitrij Medvedev är att de skapat lugn och ro och trygghet.

Plötsliga protester
Men vid valet till parlamentet i december 2011 blev det plötsligt tydligt att missnöjet i Ryssland var stort. Stora demonstrationer genomfördes i protest mot valfusket.

På nätet blev de kritiska kommentarerna och texterna vanligare och skarpare. En stor mängd filmer och bilder där man driver med Putin blev tillgängliga för de alltfler ryssar som har tillgång till internet.

Ryssland har närmare 50 miljoner internetanvändare, vilket är flest i Europa.

Sedan protesterna började i december har oppositionen lyckats samla missnöjda till flera demonstrationer. Flera av demonstrationerna har samlat tiotusentals deltagare. I början av februari samlades över 100.000 protesterande i Moskva.

Senast i början av denna vecka bildade över 10.000 personer en drygt en och en halv kilometer lång kedja runt Moskvas centrum.

Svagare stöd hos unga
Förutom Vladimir Putin ställer fyra kandidater upp i presidentvalet.

Av utmanarna ligger kommunisten Gennadij Zjuganov bäst till i de flesta mätningar. Zjuganov får mellan åtta och femton procent.

Det finns ingen som tror något annat än att Putin vinner valet. Han får mellan 50 och 60 procent av rösterna i mätningarna.

Därmed skulle han få bli vald i valets första omgång den 4 mars. För att bli vald där krävs mer än 50 procent av rösterna. Om ingen kandidat får så stor andel av rösterna krävs en andra valomgång med de två kandidater som fick flest röster i första omgången.

Undersökningar gjorda av internetportaler som används av unga ger dock andra resultat. Där får Vladimir Putin bara drygt 30 procent medan den liberalt inriktade Michail Prochorov får över 20 procent av rösterna.

De andra kandidaterna är ultranationalisten Vladimir Zjirinovskij och Sergej Mironov från partiet Rättvisa Ryssland som anses stå Putin nära.

Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se