Kampanjen inför den historiska dagen har varit intensiv, men ändå är motståndet bland letterna massivt. En klar majoritet av folket är emot valutabytet.
Enligt den senaste undersökningen är bara 20 procent av letterna postiva till valutabytet. Lika många säger att dom inte vet eller inte har några synpunkter, medan hela 60 procent säger att de inte gillar valutabytet.
Det är framför allt de äldre och människor på landsbygden som är motståndare till valutabytet.
Samlat in namnunderskrifter
Pensionärerna i och runt samhället Jēkabnieki några mil söder om Riga har samlat in underskrifter bland folket i ett försök att stoppa euron.
– För oss pensionärer blir det säkert värre. Vi anordnade en namninsamling mot euron, men ingen bryr sig om oss, säger pensionären Edit Selekova som var en av de som var med i arbetet i protestkampanjen.
– Redan nu ser vi hur priserna går upp. Vi ser det i affärerna. Det gör oss oroliga för vi bor fortfarande i ett fattigt land, inflikar pensionären Natalia Daukste.
Lettlands kampanjledaren för valutabytet, Dace Kalsone, besökte de motsträviga pensionärerna vid ett kampanjmöte i Jēkabnieki strax före julhelgerna.
– Euro är nästa steg mot en djupare integration i kärnan av EU. Det ger oss möjligheter att sitta med runt det bord där besluten fattas, förklarar Dace Kalsonevid Lettlands finansministerium för de mycket skeptiska pensionärerna.
Unga för och emot
Men även i Lettlands huvudstad Riga och bland de yngre hittar vi många euromotståndare. När elever i årskurs 6 besökte en utställning i Riga om den nya valutan gick åsikterna starkt isär när vi frågar om de gillar euron.
– Inte speciellt. Jag tror att det kommer att ta tid innan jag vänjer mig vid euron. Jag har vant mig med lats, säger 13-åriga Elina Udalova.
Hennes bästa kompis Katrina Zaksa har en helt annan åsikt.
– Förstås väntar jag på euron. Då blir det det enklare att resa runt i världen och då är det lättare att leva, säger hon.
Sanita Baskevica är lärare vid förskolan i Svēte några mil söder om Riga. När vi besöker förskolan försöker hon lära barnen att Lettlands valuta lats byts ut mot euro vid årsskiftet. Men ännu har budskapet inte riktigt gått hem hos barnen.
– Vad heter dom nya pengarna? frågar hon.
– Lats, svarar barnen.
– Nej den nya valutan börjar med ett E, säger Sanita för att hjälpa barnen på traven.
– Euro!
Folkligt motstånd men politisk enighet
Trots det lettiska folkets massiva euromotstånd råder en total politisk enighet för valutabytet.
Orsaken är att de folkvalda anser att det kommer att öka landets säkerhet. Genom att ansluta sig till valutazonen hoppas Lettland att man kan minska ryssarnas ekonomiska inflytande i Lettland.
– Vi kan inte ta några risker. Vi ser vad som händer i Ukraina och vad som hände i Georgien. Det är i våra händer att förbättra säkerheten. Genom att gå med i eurozonen så är det ett steg mot en ökad säkerhet i hela Baltikum, menar Lettlands försvarsminister och tidigare utrikesminster Artis Pabriks.
Under vår resa i Lettland inför den historiska dagen hittar vi i alla fall en riktig euroanhängare: 6- åriga Adriads ipå förskolan i Svēte.
– Jag vet vad euro är. Det är viktiga pengar. Den är viktig för alla. Euro är bra pengar, säger en helt övertugad Adriads.