I november blev sydnorska Arendal den första kommunen i vårt västra grannland att förbjuda tiggeri på gatorna. Beslutet i Arendal möjliggjordes i somras efter att den norska regeringen gav grönt ljus för landets kommuner att införa liknande förbud.
Nu vill dock Norges regering, bestående av svenska Moderaternas systerparti Høyre och högerpopulistiska Fremskrittspartiet, gå längre och införa ett förbud mot tiggeri hela landet.
Vill komma åt grövre kriminalitet
I lagförslaget, som just nu är ute på remiss, föreslår man två varianter av lagen: ett övergripande och generellt förbud, eller ett förbud som enbart kriminaliserar så kallat organiserat tiggeri.
Regeringen skriver i sitt förslag att polisen har stött på problem av den ”organiserade kriminalitet som ofta följer i kölvattnet av dessa kringresande tiggarmiljöer”.
Kritik från DO
Flera kritiska röster har höjts mot det tilltänkta förbudet. Norska Advokatsamfundet menar exempelvis att det är mycket svårt att definiera vad som menas med ”organiserat tiggeri”. Landets Diskrimineringsombudsman (DO) anser också att lagen skulle spä på trakasserierna och diskrimineringen av romer i Norge.
– Vi kan inte genom förbud bli av med fattigdom och nöd, säger norska DO Sunniva Ørstavik till Ekot.
Även Nils Muiznieks, Europarådets kommissionär för mänskliga rättigheter, har invändningar mot lagförslaget.
– Man verkar frestad att använda straffrättsliga metoder för att hantera ett socialt problem. Tiggeri är en fråga om fattigdom, säger Nils Muiznieks till nyhetsbyrån NTB.
– Det är många länder som förbjuder aggressiv tiggning, men när man bara talar om tiggning som en bedjan om hjälp, blir alltså frågan om man ska förbjuda någon att be om hjälp. Det får implikationer på yttrandefriheten, tillägger han.
Väntas röstas igenom
Den relativt korta remisstiden, med slutdatum satt till den 15 februari, möter också kritik.
– Tre veckor för att diskutera sådana kontroversiella frågor, där det talas om brott mot mänskliga rättigheter, är för kort tid och en kränkning av utredningsinstruktionerna som anger att remisstiden inte ska vara kortare är sex veckor, säger juridikstudenten Hanne Hareide Skårberg, talesperson för en av remissinstanserna, till tidningen VG.
Regeringens förslag har sågats av flera av partierna i det norska stortinget, men lagen väntas ändå röstas igenom av regeringspartierna med stöd av Senterpartiet.