På ytan märks det inte så mycket. Det är trots allt inget stortingsval, kommenterar norske statsvetaren och valforskaren Bernt Aaardal.

-De lokala debatterna handlar om vård, skola omsorg. Det har ju varit en poäng att man skulle och ville tillbaka till normaliteten och visa på demokratins styrka, säger Aardal till TT.

-Men på riksplanet ser vi att invandringsdebatten kommit av sig, det har blivit svårare för (högerpopulistiska) Fremskrittspartiet att ta upp dessa frågor. Det har spätts på med flera olyckliga utspel från ledande i partiet, säger Aardal.

Viktiga frågor
När norska NRK hade en längre intervju med statsminister Jens Stoltenberg häromdagen handlade det dock inte alls om terrorn utan om "kontantstötten", den norska varianten av vårdnadsbidraget.

Den vill den rödgröna regeringen minska och helst ta bort. Den har blivit en viktig fråga i lokalvalen.
Aardal ser ändå med stor spänning fram mot valresultatet.

-Lokalvalen är normalt ingen höjdare bland yngre väljare: otydliga skiljelinjer lokalt mellan partierna, valfrågor som inte intresserar unga. Men det vore konstigt om den mobilisering som skett inom alla politiska ungdomsförbund efter 22 juli inför valet inte skulle få betydelse, säger Aardal.

Högern framåt
Därtill kommer det faktum att vissa kommuner och alla fylken utom Oslo har sänkt rösträttsåldern till 16 år, på prov.

Kommer då Stoltenberg och hans Arbeiderparti få starkare stöd än normalt? Inte nödvändigtvis anser Aardal. Terrordåden drabbade ju Ap bokstavligen och opinionsmätningarna kort efteråt visade mycket stark uppgång.

Det har planat ut på senare tid, men Aardal påpekar att Ap fortfarande ligger några procentenheter över det som gällde före 22 juli.

Att konservativa Höyre går framåt så stark beror enligt experterna just på att Fremskrittspartiet blöder efter Utöyamassakern.

Partiledaren Siv Jensen har inte lyckats markera ordentligt avstånd till massmördaren Anders Behring Breivik, som var medlem i Frp i hela tio år. Anhängarna flyr till det mer traditionella Höyre.

TT