Frågan är dock om han ens kan sitta kvar till valen i september. Detta är nog snarare ett sätt att rädda ansiktet. Demonstranterna slutar inte protestera.

Förstärker protesterna?
Vi vet inte om han i bakhuvudet har en plan att försöka göra sonen Gamal till president eller presidentkandidat för statspartiet NDP. Det skulle troligen förstärka protesterna ytterligare.

Man kan kanske säga att detta är en framgång för president Obama. USA-vännen Mubarak gjorde som den amerikanska presidenten ville. Men det är nu som den verkliga maktkampen börjar.

Hur ska presidentvalet organiseras? Det är knappast troligt att oppositionen nöjer sig med de vallagar som gäller nu. Så här fortsätter striden.

Frågan är också om Mubarak försöker använda tiden fram till presidentvalet för att få sin son Gamal som efterträdare. Det skulle troligen skaka samhället ännu mer än vad vi hittills sett.

Säkra positionerna
Likaså är det inte alls säkert att fredspristagaren ElBaradei är den givna segraren. Mycket kan hända under tiden. Både oppositionen och det gamla statspartiet måste nu säkra sina positionen. Och vi vet inget om militärens avsikter.

Frågan är också när valet ska hållas. Kan man vänta i sju månader?

Det som hänt i Egypten får följder för hela regionen. Inga despotiska härskare kan känna sig säkra längre.

Mellanösternpolitiken förändras
Regeringsombildningen i Jordanien är ännu ett tecken på hur oroade makthavarna i området är.

Israel har sett Mubarak som en vän. Nu kommer någon annan - och något annat. Mellanösternpolitiken förändras. Vi vet inte hur, men det är nog troligt att Egypten blir mindre Israelvänligt. Det kan öka spänningen i området.

Bo Inge Andersson, utrikeskommentator
bo_inge.andersson@svt.se