Först i augusti utses formellt den som ska föra republikanernas kamp mot president Obama. Men redan i januari börjar nomineringsvalen i små staterna Iowa och New Hampshire. De får maximal mediebevakning.

Väljarna här är vana vid att politikerna visar sig också på små orter: På pizzerior, kyrkor, caféer, restauranger och skolor dyker de upp, följda av ett enormt medieuppbåd.

I Iowa med 3,5 miljoner invånare börjar det den 3 januari. Det är här inte val i traditionell mening utan en sorts medborgarmöten där 120.000 republikaner träffas och väljer en kandidat.

Taktikröstning
I New Hampshire med 1,2 miljoner invånare hålls ett traditionellt val den 10 januari. Det är ett "halvslutet (eller "halvöppet") primärval", så väljare som är oberoende, dvs. inte registrerades som demokrater, kan välja. Så är det också i South Carolina senare i januari.

Det är alltså öppet för taktikröstning: Oberoende som lutar åt demokraterna skulle kunna bidra till att rösta fram en kandidat som Obama skulle ha lättare att besegra.

Konvent i september
Man ska utse de delegater som sänds till republikanernas partikonvent i Tampas-St. Petersburg i Florida den 27-30 augusti. Totalt utses 2.286 delegater.

Iowa (28 delegater på konventet) och New Hampshire (12 delegater) har av tradition röstat först. I januari röstar ytterligare två stater: South Carolina (21 januari) och Florida (31 januari).

Florida straffas
Det folkrika Florida flyttade fram valdagen i strid mot reglerna och Florida straffas: Man får bara sända 50 delegater. mot normalt 100.

I de första primärvalen är det den kandidat som får flest röster som vinner alla delegatröster. En rad stater har infört nya regler: Delegaterna fördelas i proportion till röstandelen.

Supertisdagen
Alla sådana val hålls i mars. Proportionella val gör att det går långsammare för en kandidat att få en majoritet av delegaterna.

Den 6 mars äger "super-tisdagen" rum. Då röstar tio delstater. Det kan avgöra vem som vinner nomineringen.

In på sommaren?
Men det kan dröja in på tidiga sommaren innan resultatet är klart. Det stora Kalifornien röstar först den 5 juni.

Allt beror på om väljarna tidigt fäster sig vid en viss kandidat. Opinionsmätningar har hittills visat att en självklar favorit saknas.

Psykologisk effekt
De första valen anses ha en speciell psykologisk effekt. Men flera valår har den som vunnit nomineringen på konventet inte alls varit den som kom först i Iowa.

Primärvalen handlar mycket om taktik. För en enskild väljare är ju det viktiga vems politik hon eller han gillar.

Vem har bästa chansen?
Men samtidigt är det alltså en fråga om taktik: Frågan är vilken kandidat man tror har bäst chans att vinna allmänt val, där också tveksamma väljare ska ta ställning.

Demokraterna håller också primärval. Man väljer över 5.000 delegater till konventet i Charlotte, North Carolina, den 3-7 september. Men kandidaten är given: Barack Obama.

Fler ställer upp
Det finns andra som också kandiderar. Enligt valsajten thegreenpapers.com har republikanerna 14 "huvudkandidater" och ytterligare 123 kandidater.

Huvudkandidaterna är de som rapporterat att de fått minst 200.000 dollar i kampanjbidrag. I realiteten står striden mellan ett ännu mindre antal kandidater.

En mot Obama
Demokraterna har 2 "huvudkandidater" Obama plus en Floridakandidat vid namn Raphael Herman samt ytterligare 46 kandidater.

För andra partier är det totalt 204 kandidater som ställer upp.

Länkar
En översikt över nationella och delstatliga opinionsmätningar finns på .

Utförliga detaljer om antal delegater, datum för valen, regler osv. finns på thegreenpapers.com. Där behandlas även andra val (till kongress, delstatsparlament osv.)

Bo Inge Andersson
bo_inge.andersson@svt.se