Många poliser är spända och förväntar sig kritik. Norska polisförbundets ordförande Arne Johannesen har uttalat sig redan innan rapporten blir offentlig.

-Många upplever att det varit tufft eftersom alla gjorde en maximal insats, de gjorde allt de kunde den dagen, och många följande dagar, säger han.

Enligt Johannesen kunde ingen vara förberedd på attentatens omfattning. Många poliser tycker också att kritiken varit orättvis. De hade inte den träning som behövdes. Johannesen hävdar att norsk polis inte är dimensionerad för att klara den typen av händelser.

Upptäcka och stoppa

En av kommissionens uppgifter är att undersöka samhällets och myndigheternas möjligheter att upptäcka och stoppa terrorangrepp.

Frågan om varför Breivik inte upptäcktes tidigare tycker Arne Johannesen är den viktigaste.

-Varför kunde han planera det här i många år utan att avslöjas? Då tänker jag på det förebyggande arbetet, både hos polisen och resten av samhället.

Kommissionen har också i uppdrag att undersöka hur sjukvården skötte sina uppgifter under och efter bombattacken mot regeringskvarteren och massakern på Utöya.

Sjukhusen vägrade till exempel att lämna ut patientlistor till polisen vilket försvårade arbetet och försenade informationen till anhöriga.

Samhällets återhämtning

Till kommissionens uppgifter hör även att se på situationen efter en händelse av den här typen. Det handlar bland annat om att hantera det mycket stora trauma som det innebär för de inblandade, särskilt med tanke på att så många av de drabbade var mycket unga.

I de banorna tänker också terrorforskaren Magnus Ranstorp vid svenska Försvarshögskolan. Han lyfter fram samhällets förmåga att återhämta sig.

-Det borde vara ledstjärnan i allt arbete. På något märkligt sätt lyckades Norge lösa det på ett fantastiskt sätt utan samordning.

Flera hundra sidor

Totalt har 3.700 personer deltagit i arbetet med den flera hundra sidor långa rapporten, många av dem genom att svara på enkäter.

Kommissionen har också använt sig av experter utanför Norge. Bland annat har experter från svenska Socialstyrelsen deltagit.

Dessutom har kommissionen utländska medlemmar, bland annat från Danmark och Finland.

Svenskt intresse

Även i Sverige kommer rapporten från 22 julikommissionen att läsas med intresse.

-Det är viktiga lärdomar man kan få av en fruktansvärd tragedi, säger Johan Pehrson, ledamot i justitieutskottet och Folkpartiets rättspolitiske talesperson.

Enligt Pehrson blir kommissionens slutsatser relevanta att titta på från svenskt håll.

-Man kan inte utesluta att det finns personer med samma magnitud av våldsbenägenhet som det funnits i Norge. Dessutom vet vi ju att det finns personer i Sverige som är beredda att använda ideologiska motiv till våldsdåd.

Rapporten kan visa på brister som även finns i Sverige.

Men Johan Pehrson poängterar att hot som grundar sig i ideologisk extremism redan tas på allvar.

-Jag har uppfattningen att svenskt rättsväsende i allmänhet och polisen i synnerhet är medvetna om de risker som finns. Vi har en aktiv säkerhetspolis som gör sitt yttersta för att avvärja den här typen av verksamhet, en hel del lyckas faktiskt säger han.

Här kan du läsa kommissionens rapport. (publiceras 13 augusti)