Ny planet funnen i jakten på liv
Det nya fyndet i den växande skaran av planeter runt andra solar bär det synnerligen prosaiska namnet "COROT-Exo-7b". Den är inte först, och den är inte störst bland fynden, och det är just det som är poängen. Den är i stället hittills minst. För en planetjägare är detta precis vad man vill ha ju mindre desto bättre.
Publicerad
I flera år nu har man hittat planeter runt andra stjärnor, så kallade "exoplaneter" som man kallar dem för att skilja dem från våra egna grannar här hemmavid.
Bakom letandet finns en förhoppning att en dag finna en planet som liknar vår egen. Ett ställe som skulle kunna hysa liv. Men det kräver andra fynd än dem man hittills gjort.
Förutsättningar för liv inte helt klara
Vi vet från vår egen bakgård att livet tar sig många olika uttryck. Det finns till exempel liv alldeles invid heta källor på havsbotten där det faktiskt kan vara över 100 grader varmt och vi har börjat misstänka att vår grannplanet Mars skulle kunna härbärgera mikroskopiskt liv långt under markytan.
Det betyder inte att vi vet hur allt liv i universum kan se ut. Vi får utgå från de kolbaserade organismer vi känner till själva. Då är det lättare att säga vad som INTE duger. Planeter som är 20 gånger så stora eller massiva som jordklotet är dåliga kandidater. Allra sämst är det när en exoplanet ligger mycket nära sin stjärna. Då kan man räkna med att ytan är alldeles vidbränd.
Och tyvärr har nästan alla exoplaneter som hittats varit just alldeles för stora och alldeles för nära sin stjärna.
Men det nya europeiska fyndet är en planet som bara har ungefär dubbelt så stor diameter som vår egen och det är minst hittills. Men samtidigt tycks den vara mycket mer massiv än jorden och den ligger framför allt ohyggligt nära sin stjärna - ett år tar där bara 20 timmar. Temperaturen på dess yta ligger på drygt 1.000 grader. Det ger en sönderstekt eller möjligen sönderkokt planetyta.
336 exoplaneter funna
Det första bekräftade fyndet av en exoplanet gjordes 1995 av två forskare vid universitetet i Genève, Schweiz. Därefter kom jakten på dem igång på allvar. Ny teknik gjorde det möjligt att finna exoplaneter nästan på löpande band och dagsnoteringen den 2 februari är 336 exoplaneter (enligt Extrasolar Planets Encyclopedia).
I princip har upptäckarna egentligen inte sett själva planeten. Avstånden är enorma och även de största och ljusstarkaste stjärnor är bara en strålande punkt i ett teleskop. Och hur liten punkten än ser ut att vara på så långt håll så dränker dess ljus allt i sin omedelbara närhet, till exempel planeter som inte lyser av sig själva utan bara återkastar skenet från stjärnan. Det reflekterade ljuset är kanske bara en miljontedel så starkt som stjärnans direkta ljus.
Två metoder för att finna planeterna
Nästan fyra av fem exoplaneter har hittats med hjälp av två metoder. En är astrometri, eller "stjärnmätning". Man utgår från de numera mycket exakta mätningar som finns av en stjärnas position på himlavalvet och sedan observerar man hur den förflyttar sig från denna exakta mätpunkt över tiden.
Om man kan iaktta att en stjärna gör mikroskopiskt små förflyttningar över en längre tid, att den "wobblar", så kan man bli misstänksam. Förmodligen finns en annan himlakropp i närheten som med sin tyngdkraft påverkar stjärnan. Och denna andra himlakropp kan då vara en planet.
Det spelar mindre roll att stjärnor alltid är mycket större än sina planeter. Solens diameter är till exempel 109 gånger större än jordens. Men även en mycket mindre kropp har gravitation och kan påverka.
Det vanligaste sättet att hitta exoplaneter är att mäta en stjärnas radialhastighet, eller dopplereffekten. Samma princip som man hör varje gång en ambulanssiren nalkas, fara förbi och avlägsna sig. En stjärna som rör sig mot oss, eller från oss, har en mätbar hastighet och om denna hastighet ökar eller minskar kan man också ana att någonting påverkar den.
Nya instrument ska hitta tvilling till jorden
Jakten går vidare. I fredags visade till exempel amerikanska rymdflygstyrelsen NASA upp ett nytt teleskop som ska skickas upp i mars och som enbart ska användas i jakten på jordklotets tvillingar i universum. Den kommer att kunna se bättre och längre än de nuvarande instrumenten.
Ska det finnas en chans till liv så måste planeten i fråga både se rätt ut och ligga rätt. Den här gången var det uppenbarligen inte en jordtvilling man hittade...
Thomas von Heijne, vetenskapsreporter SVT