Inför mötet cirkulerade uppgifter om att ett räddningspaket skulle vara färdigförhandlat och redo att sättas in om de grekiska statsfinanserna skulle kollapsa. Det förnekades från flera huvudstäder, och Frankrikes finansminister Christine Lagarde sade i helgen att hon inte tror på något konkret löfte till Grekland på mötet. Det vore alldeles för tidigt, anser hon.

Däremot måste ministrarna diskutera hur en eventuell räddningsaktion skulle se ut.

Elena Salgado, finansminister i Spanien som är ordförande i EU just nu, sade på väg in till mötet att ett möjligt alternativ är att ge Grekland lånegarantier. Men hon betonade att inget var bestämt ännu, att Grekland inte har bett om konkret hjälp och att det var för tidigt att nämna siffror.

Höga räntor
Om enskilda länder eller EU-kommissionen hjälper grekerna att låna upp pengar blir det billigare än om de själva försöker låna på marknaden. De usla finanserna, ett gigantiskt skuldberg och noll förtroende på marknaden gör att Grekland måste betala höga räntor. Redan i april och maj måste landet låna runt 20 miljarder euro för att hantera sina skulder. Finansministrarna kan därför inte fundera alltför länge på vad de ska göra.

När finansministrarna möttes för en månad sedan ökade de pressen på Grekland att göra ännu mer för att få ner budgetunderskottet från 12,7 procent av BNP till 8,7 procent i år. Sedan dess har den grekiska regeringen presenterat en rad krisåtgärder, till exempel dyrare bensin, tobak och alkohol, frysta pensioner och minskade semesterersättningar.

Euroområdet skakat
EU-kommissionen har redan sagt att den är nöjd med vad som nu görs i Aten och samma sak väntas finansministrarna säga.

Den grekiska krisen har skakat om hela euroområdet. Det är därför inte enbart av omsorg om grekerna som euroländerna så intensivt tar sig an de grekiska problemen. De vill även försvara euron.

Krisen har visat att euro-bygget inte var så stabilt som man trott, vilket fått idéer om en europeisk valutafond att ta form. Till och med annars motsträviga Tyskland kan tänka sig något slags fond för att i framtiden hjälpa euroländer i kris. Den tyske finansministern Wolfgang Schäuble skissade på en sådan i Financial Times häromdagen och uttalade då också tanken att ett euroland, som sista utväg, skulle kunna kastas ut från valutaunionen.

TT