Det står alltså klart att USA nu vill driva en hårdare linje mot Ryssland. President Obamas hållning just nu är ilska över att Ryssland inte gör någonting för att uppfylla det man kom överens om på Genève-mötet om Ukraina före påsk.
Det är den brittiska nyhetsbyrån Reuters som uppger detta.
Det har rått en klar splittring inom EU om hur stränga straffåtgärder (sanktioner) man ska tillgripa mot Ryssland. Denna spricka inom EU har också skapat irritation i Washington.
Skarpast varningen hittills
Utrikesminister John Kerry har i linje med detta uttalat sin skarpaste varning hittills mot Ryssland, att man riskerade kostsamma sanktioner om Ryssland inte bidrog till att minska spänningen i östra Ukraina. Han talade om sabotage.
Redan efter Genèvemötet den 17 april varnade Kerry Ryssland: Om Ryssland inte uppfyllde de villkor man kommit överens om skulle nya sanktioner införas.
Det är fortfarande inte säkert om EU kommer att följa i USA:s spår. Det kan vara möjligt att USA agerar på egen hand, enligt Reuters källor.
Obama är ytterst frustrerad över den tveksamhet mot nya sanktioner som finns i en del EU-länder, särskilt nämns Tyskland och Italien.
Ändå väntas han inte heller denna gång inför sanktioner mot hela branscher utan troligen mot fler enskilda högt uppsatta rika ryssar och eventuellt mot företag. Branschvisa sanktioner – mot till exempel finans- eller energisektorn – skulle först vad vi kan förstå först komma i fråga om Ryssland ytterligare går in i Ukraina.
Sätter press på EU-ledare
På fredagen väntas Obama tala med ledarna för Storbritannien, Tyskland, Frankrike och Italien. Målet är att sätta press på dem att också snabbt genomföra nya sanktioner. På fredagen sade en talesman för Tyskland att Rysslands agerande efter Genève-mötet hade varit en absolut besvikelse.
Obama befinner sig nu på en rundtur till fyra asiatiska bundsförvanter och fast han kallat Asien för USA:s högsta utrikespolitiska prioritet är det Ukraina-krisen som upptar hans tid.
Mötet i Genève talade bland annat om att alla olagliga beväpnade miliser skulle upplösas, de skulle få amnesti, ockuperade byggnader skulle återlämnas och en nationell dialog om det framtida Ukraina skulle inledas.
Nu anklagar USA Ryssland för att inte ha bidragit till att dra de proryska grupperna ur konflikten. Ryssland på sitt håll anklagar USA för att inte hålla tillbaka den ukrainska regeringen i sina ingripanden mot proryska aktivister i öst.
Klyfta EU-USA
Washingtons hållning är att en praktisk effekt av sanktionerna blir större om USA agerar samtidigt med EU. Men det som orsakar klyftan mellan USA och Europa är att EU är så mycket mera beroende av handeln med Ryssland.
Det gäller både olje- och gasimport och stora västeuropeiska företags handelsförbindelser med Ryssland. En intensiv lobbyverksamhet pågår från en rad storföretag i Västeuropa med syfte att hindra alltför stränga åtgärder mot Ryssland.
President Putin har hittills medgett att de sanktioner som redan har införts verkligen har drabbat Ryssland men bara i en acceptabel omfattning, menade han på torsdagen. På fredagen sänkte ratingföretaget Standard & Poor’s Rysslands kreditvärdighet till steget närmast nivån ”junk” (skräp).
EU har hittills utfärdat sanktioner mot 33 högt uppsatta ryssar. Deras banktillgångar har frysts och de får inte resa in i EU. Redan i mitten av april gick EU med på att utvidga listan på fler personer men man har ännu inte lyckats enas om vilka dessa ska bli.