Talet innehöll rent ut en uppmaning till Nato-medlemmarna att stärka sitt försvar. Obama anser alltså att situationen nu är så allvarlig att en upprustning är nödvändig.
Det var ett tal som handlade om de principer om demokrati och självbestämmande som en gång föddes i Europa och som sedan spreds till USA och som ligger till grund för den amerikanska författningen.
Slåss för samma ideal
Han betonade som kanske aldrig förr att EU och USA slåss för samma ideal och att dessa ideal var universella. Det är Ryssland som nu har brutit mot dessa ideal.
Mot detta ställde han en annan vision: Den starkares rätt att underkuva den svagare. Det var den vägen han menade att Vladimir Putin tagit. Man kan se hans tal som en ren polemik mot Putins uttalanden.
Det blev en ren argumentsamling mot Putins anklagelser för att USA brutit mot folkrätten i fråga om Kosovo och Irak.
Redan på en presskonferens tidigare på dagen hade Obama varnat Ryssland för att försöka angripa någon av de öststater – såsom Estland, Lettland, Litauen, Polen – som idag är medlemmar av Nato.
Bister Obama
Då sade han att även den minsta av Natos medlemsstater har rätt till den stora militäralliansens fulla stöd om den angrips. Man kan säga att EU och Nato i hög grad flätades samman i hans tal.
En bister Obama hänvisade också i sitt tal till artikel 5 i Nato-stadgan som ger en enskild angripen medlem ett kollektivt skydd av Nato. Det är en synnerligen stark markering av Obama. I modern tid har en amerikansk president inte tidigare tagit sådana ord i sin mun.
På presskonferensen talade han om att Nato håller på att se över sina katastrofplaner. Och både på presskonferensen och i talet kom han in på Nato-medlemmarnas ansvar för att stärka det gemensamma försvaret.
Men Obama har redan tidigare betonat att konflikten är en regional kris. Den är inte ett hot mot USA:s grundläggande säkerhetsintressen.
Hot och utmaning
Samtidigt betonade han att det ryska agerandet på Krim utgjorde ett hot och en utmaning mot de principer som den internationella rätten garanterar, så som EU och USA ser det.
Han har tidigare sagt att Ryssland i Krim handlat utifrån en svag position. Nu försäkrade han att EU och USA vill ha ett starkt Ryssland – men ett Ryssland som accepterar de principer som vuxit fram under efterkrigstiden när det till exempel gäller staters suveränitet, inklusive Ukrainas.
Han förnekade att detta var ett nytt kallt krig. Han motiverade detta med att Ryssland inte stod för ett block av stater med samma ideologi, vilket en gång var fallet med Sovjetunionen.
Han sade att det på Krim inträffat något som man bara för några veckor sedan hade sett som helt omöjligt och manade att inte ta efterkrigstidens utveckling mot mer samförstånd som något självklart och givet.
Människans mörkaste impulser
Han talade om att människans mörkaste impulser inte har försvunnit och hans beskrivning av dessa krafter påminde om president Ronald Reagans beskrivning på 1980-talet av sovjetsystemet som ett ondskans imperium.
Det fanns alltså i hans tal en innebörd av att det var EU och USA – och Nato – som stod för det rätta, medan Ryssland i fallet Krim visat att man stod för helt andra ideal.
Samtidigt ville han lämna dörren öppen för diplomati även om han som tidigare hotade Ryssland med ekonomiska straffåtgärder om Ryssland gick vidare in i Ukraina.
Han förnyade sina uttalanden om att USA och Nato inte avsåg att försöka lösa denna kris med militära medel – samtidigt som han alltså varnade Ryssland för att angripa eller provocera andra Nato-medlemmar.