I Washington har Internationella valutafonden (IMF) och Världsbanken under veckan som gått haft sitt årliga möte. Eurokrisen och Grekland har inte helt oväntat varit högt uppe på agendan.

Det andra stora stödlånet till Grekland, som klubbades igenom på EU-toppmötet i juli, är väldigt aktuell.

Viktig strid för Merkel
Tyskland har ännu inte ratificerat lånet och torsdagens omröstning om lånet i förbundsdagen, det tyska parlamentet, blir en rejäl prövning på flera håll.
Både för Grekland och för den tyska förbundskanslern Angela Merkel.

Det är en viktig strid för Merkel där flera borgerliga ledamöter från hennes regeringskoalition har sagt att de kommer att rösta emot fortsatta stödlån till Grekland.

Socialdemokrater och gröna har visserligen sagt att de vill ha stöd till Grekland, men oppositionen i Merkels egna led gör att det i dagsläget är osäkert om det blir en klar majoritet i den tyska förbundsdagen för fortsatta tyska stödlån till Grekland.

Euroländerna har varnats
I samband med mötet i Washington har Antonio Borges, IMF:s europachef, varnat euroländerna för att ge stödpaketet till Grekland innan landet är på rätt väg:

-Vi ska inte skapa en hel serie garantier och stöd för investerare i Grekland bara för att se landet hamna i nya svåra problem några månader senare.

-Det är bara när vi är säkra på att Grekland är på rätt spår som det här paketet är vettigt.

Lagarde tror på Grekland
IMF har också meddelat att Grekland måste se till att säga upp 150 000 statsanställda under de närmsta åren.

Samtidigt säger IMF-chefen Christine Lagarde att hon tror att Grekland kommer att klara av sin kris.

-Vi är i konstant dialog med den grekiska regeringen och vi är övertygade om att implementering kommer att följa de positiva ord vi har bytt med regeringen.

Lagarde säger också att det även om IMF har många miljarder kronor att låna ut kan bli stora problem att täcka de eventuella krisbehoven:

-Vår utlåningskapacitet på nästan 400 miljarder verkar i dag tillräcklig, men bleknar vid en jämförelse med de potentiella finansiella behoven hos sårbara länder som ännu inte är berörda av krisen.

"Det är inte hållbart"
För svensk del spelar en grekisk statskonkurs dock inte så stor roll. Robert Bergqvist, SEB:s chefsekonom, sa till SVT i veckan att den svenska utlåningen från banker och pensionsfonder är liten:

-Det kommer inte att sätta några avtryck överhuvudtaget. Den stora frågan är vad som händer bortom Grekland.

Finansmarknaden har till stor del redan räknat ut Grekland.
Marknadens förtroende är förbrukat och Grekland kan i nuläget inte låna pengar på den öppna marknaden.

Robert Bergqvist anser att landet riskerar att hamna i ett läge där nya lån används till att betala räntor istället för att amortera på statsskulden.
-Det är inte hållbart, säger han.

"Folkomröstning vore desperat"
Frågan om Grekland ska vara kvar inom EMU eller inte har väckts. Både om landet ska tvingas bort eller självmant lämna. Rykten har gått att grekerna ska få folkomrösta i frågan.

Men en folkomröstning skulle vara ett desperat försök från grekiska regeringen, säger nationalekonomen Stefan de Vylder:

-Det skulle bli veckor eller månader av osäkerhet och en hätsk politisk kampanj som ytterligare skulle öka osäkerheten. Och om Grekland lämnar valutasamarbetet tror jag att det blir svårt för Italien, Portugal och Spanien att vara kvar, säger han.

Anders Naeselius
anders.naeselius@svt.se