Bland annat uppges Tyskland och Nederländerna vilja riva upp uppgörelsen från den 21 juli med krav på väsentligt större medverkan från den privata sektorn i nästa krispaket till Grekland.

Långräntorna i länder med stabila finanser, som Sverige, fortsatte dock uppåt.

Grekland ser inte ut att klara målen
Grekland kan få vänta till slutet av oktober eller till och med november på nästa utbetalning av nödlån på 8 miljarder euro, som kommer ur det första stödpaketet till landet, rapporterar tidningen Financial Times.

Anledningen är att flera stora euroländer vill se fler beslut om nedskärningar i Greklands parlament innan utbetalningen görs.
Nödlånet skulle ha betalats ut i september, men har skjutits upp då inspektörer från EU, ECB och IMF - den så kallade trojkan - konstaterat att Grekland inte ser ut att klara de mål som satts upp för landets budgetunderskott.

Greklands regering har tidigare uppgett att statens kassa räcker till pensioner och löner till omkring den 10 oktober. Om nya nödlån dröjer längre än så kan det tvinga fram en mycket kostsam upplåning för Grekland med hjälp av korta statsskuldväxlar på den privata kapitalmarknaden.

Bankerna gör eftergifter
Över 90 procent av berörda banker och försäkringsbolag har förklarat sig intresserade av att gå med på att byta ut och sälja tillbaka grekiska obligationer i linje med det förslag som togs fram på EU-toppmötet den 21 juli, rapporterar den grekiska tidningen Naftemporiki med hänvisning till en källa på Greklands finansdepartement.

Syftet med programmet är att få bort 37 miljarder euro av Greklands skuldberg, vilket motsvarar 21 procent av bankernas lån till Grekland med löptid fram till 2020. Detta privata initiativ ingår som en del i ett ännu ej godkänt andra stödpaket till Grekland, där det även ska ingå nödlån på 109 miljarder euro och grekiska privatiseringar för 50 miljarder euro.

Tidigare har 75-85 procent av bankerna uppgetts vilja delta.

TT