Eurobarometern är en stor och samlad opinionsundersökning som genomförs i alla EU-länder. Sen skuld- och finanskrisen började har förtroendet för EU som helhet sjunkit kraftigt, och våren 2012 svarade 31% att de är negativa till EU medan 28% sa att de är positiva.

Svenskar som EU-snittet

Opinionen i Sverige är nu ungefär som den genomsnittliga i hela EU, med 31% av svenskarna positiva och 32% negativa till EU. Övriga är neutrala eller deklarerar ingen åsikt.

Britterna mest negativa

Mest negativa är britterna, där svarar 45 procent att de ogillar EU. Sen kommer greker och österrikare som mest negativa till EU. Populärast är EU i dag hos de två nykomlingarna Bulgarien och Rumänien. I de stora medlemsländerna Tyskland och Frankrike är det fortfarande fler som är nöjda med EU än som är negativa.

Olika sorters protester

I södra Europa har protesterna riktats mot hur EU och eurosamarbetet fungerar, mot att sparkrav och nedskärningar drabbar gemene man medan bankerna ska räddas. I Grekland vann vänsterpartiet Syriza väljarframgångar med en sådan politik, men partiet ställde inte krav på att Grekland skulle lämna EU eller euron.

I norra Europa handlar missnöjet om att man får vara med och betala till vad som uppfattas som misskötta länder och banker. Sannfinländarna i Finland och Team Stronach i Österrike är exempel på protestpartier där. I Frankrike är vänsterpartierna emot sparkraven i den så kallade budgetpakten för euroländerna.

I Storbritannien finns sen länge en EU- och Europa-skeptisk opinion som ogillar allt som har med EU att göra. Där handlar det om motstånd mot att lämna politisk beslutsmakt utanför egna landet. Liknande kritik kommer från högerextrema Nationella fronten i Frankrike.

Bakslag för EU-kritiker

Samtidigt får EU-motståndare inte alltid ökat stöd. Vid senaste valet i Nederländerna övergav många väljare Geert Wilders parti när han började tala om att lämna både euron och EU. Istället blev det en valframgång för liberaler och socialdemokrater, som förvisso vill begränsa betalningarna till krisländer, men de vill inte att Nederländerna lämnar EU eller euron.

I Tyskland kritiseras räddningspaket och stödfonder av en del inom de borgerliga regeringspartierna, av ekonomer och kända personer. Men i grunden är de flesta tyskar positiva till Europa och EU och inget riktigt EU-kritiskt parti har bildats i Tyskland.

Svaret mer EU?

Från EU-kommissionen är svaret på den EU-skeptiska trenden att det behövs mer makt för EU och mer gemensamma europeiska beslut för att reglera banker och finansmarknader och för att samordna nationella statsbudgetar. Och för ökad demokrati och kontroll skissas på mer federalism som egen finansminister och parlament för euroländerna och liknande lösningar.

Så även om det inte diskuteras så mycket i Sverige så har skuld- och eurokrisen lett både till ett folkligt missnöje och en debatt där EU nu ställs inför ett vägval. För några länder kan svaret bli ett än tätare samarbete. Och kanske ställs frågan i några länder som Storbritannien om man ska stanna kvar eller helt lämna EU.