På söndagen dog 40 människor i nio bilbomber. I oktober har 600 människor dödats, i september var det 880. Under hela året hittills har 5.500 irakier dödats, de flesta shiiter.
Om ett par dar reser Iraks premiärminister Nouri al-Maliki till Washington för att be USA om hjälp med att slå ner al-Qaida i landet.
Irak säger att man behöver bredda och fördjupa samarbetet med USA, särskilt gäller det att få mer vapen för att bekämpa Al-Qaidas lokala avläggare i Irak – Islamiska staten Irak och Syrien (ISIS).
Utnyttjat säkerhetsstyrkorna
Att ISIS har ökat sitt mördande beror till en betydande del på att regeringen i Bagdad inte fungerat till hela landets bästa.
Den shiitiske premiärministern al-Maliki har stärkt sin makt – på bekostnad av sunniterna som känt sig förföljda och misshandlade. Och ISIS är sunnitiskt och kan utnyttja det sunnitiska missnöjet med al-Maliki och hans styre.
Många bedömare menar att al-Maliki har utnyttjat de irakiska säkerhetsstyrkorna för att öka sin makt under förevändning att han bekämpar terrorism.
Det är delvis inbördeskriget i Syrien som triggat igång oroligheterna i Irak. I Syrien slåss idag sunnitiska muslimer mot shiitiska. Det sunnitiska ISIS anser att Syrien och Irak bara är två fronter i samma krig.
Syrien har påverkat
De irakiska sunnitiska upprorsmännen med ISIS i spetsen har kunnat röra sig fritt mellan Irak och Syrien.
ISIS har ett mål: Att upprätta en sträng religiös stat som åtminstone ska omfatta Irak och Syrien.
Motsättningarna i Syrien mellan de båda religiösa grupperna har påverkat förhållandet mellan shiiter och sunniter i Irak också. Drygt 60 procent av befolkningen är shiiter, knappt 20 procent är sunniter.
Idag är det sunnitiska terrorister (bland annat ISIS) som driver en terrorkampanj mot Iraks shiitiska majoritet.
Drag av klasskamp
Det började på allvar i april i år när shiitiskt dominerade irakiska säkerhetsstyrkor brutalt slog ned en sunnitisk protest. Över 40 människor dödades i attacken och de efterföljande oroligheterna.
Det finns ett drag av klasskamp i striden mellan sunniter och shiiter. De sunnitiska muslimerna tillhörde eliten under Saddam Husseins diktatur. Shiiterna var de förtryckta. Men i kraft av sin majoritet är det idag shiiterna som styr.
Eliten berövades makten
Saddam Husseins störtande ledde till att Irak fick ett shiitiskt dominerat styre, vilket 2006 och 2007 ledde till ett inbördeskrig när den gamla eliten inte accepterade att berövas makten. Även då allierade de sig bland annat med al-Qaida.
Och nu ser vi ut att vara tillbaka i samma läge. Våldet i Irak har ökat till oroande höjder. Inte sedan 2008 har så många människor dödats.
ISIS har drivit en kampanj med bilbomber och attacker mot säkerhetsstyrkor. Dessutom har en rad fängslade terrorister befriats av ISIS. 500 fångar i det beryktade fängelset Abu Ghraib befriades i juli.
Efter kaoset 2006 och 2007 såg Irak ut att utvecklas mot ökat stabilitet. När de amerikanska trupperna dragit sig tillbaka 2011 var de månatliga dödssiffrorna tvåsiffriga.
Samlar sig till mottatack
Nu ser det ut som om den shiitiska sidan håller på att samla sig till en motattack tack vare frikostigt stöd från det shiitiska Iran.
Iran stödjer redan irakiska shiiter som slåss i Syrien. De slåss på diktatorn al-Assads sida eftersom han tillhör en religiös grupp som är besläktad med shiiterna. Men dessa krigare har också strömmat tillbaka till Irak för att ta upp kampen med sunniterna.
Risken för våld mellan grupperna ökar också på grund av parlamentsvalet som ska hållas i april. Extremistgrupper har traditionellt ökat sitt våld under valperioden.