Oro efter massaker i Kongo-Kinshasa

Publicerad

Minst hundra personer har dödats i en massaker i östra Kongo-Kinshasa. Den senaste tiden har flera liknande attacker inträffat, något som gjort invånarna både rasande och rädda.

Massakern inträffade i torsdags, inte långt från staden Beni i provinsen Nordkivu, nära gränsen till Uganda.

– Jag har fått siffror på 95 kroppar i en massgrav och nio andra som visades upp för myndigheterna på bårhuset, säger Juma Balikwisha, oppositionell parlamentsledamot, till nyhetsbyrån AFP.

Albert Baliesima är ledamot från koalitionen som stöttar president Joseph Kabila och säger sig ha fått uppgifter om ”mellan 70 och 100 döda”.

– Vi blev tillsagda att armén inte ville att människor skulle ge sig av längre ut i skogen eftersom det kunde finnas fler kroppar där, säger han.

Flera attacker

Över 200 personer har dödats i Beni sedan början av oktober. Ofta beskylls den ugandiska islamistiska rebellgruppen ADF-LANU, men BBC:s korrespondent Maud Jullien skriver i en analys att ingen egentligen vet vem som ligger bakom och varför attackerna genomförs.

”När jag var i Beni nyligen var människor rädda och arga. De som lever i stadens utkanter barrikaderar sig i sina hem om natten, eller ger sig av därifrån sent på eftermiddagen för att tillbringa natten närmare stadskärnan”, skriver Jullien.

Ilskan riktas åt flera håll: mot förövarna, mot den kongolesiska armén, mot regeringen som inte ingriper och mot FN vars fredsbevarande styrkor inte klarar av att beskydda civilbefolkningen.

Dödlig konflikt

Kriget i Kongo-Kinshasa pågick mellan 1998 och 2003 och klassas som en av de dödligaste konflikterna sedan andra världskriget. Numera är det lugnt i delar av landet, men i de mineralrika provinserna Nord- och Sydkivu härjar fortfarande ett stort antal väpnade grupper. Den kongolesiska armén är samtidigt odisciplinerad och det är vanligt att också regeringssoldaterna begår övergrepp mot civilbefolkningen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.