Det är fjärde gången som Polaråret arrangeras och den här gången står den globala uppvärmningen i fokus.

I Arktis har istäcket minskat med 2,7 procent vart tionde år sedan 1978. I Antarktis har forskare upptäckt kanaler djupt under ytan där vattnet forsar fram oroväckande snabbt.

Tusentals forskare från 60 länder ska kartlägga uppvärmningens konsekvenser.

Ballong
Den svenska invigningen ägde rum i Jukkasjärvi. Ambassadörerna för några av de medverkande länderna släppte iväg en väderballong, 1.500 kubikmeter stor.

Regeringen har satsat fyra miljoner kronor på det Internationella polaråret. Pengarna ska användas till informationsinsatser.

40 år sedan sist
Det är fjärde gången Internationella polaråret arrangeras. Senast var för 40 år sedan, 1957.

Då var stämningen en helt annan. Året präglades av utforskarlusta och pionjäranda och de till stora delar okända isvidderna skulle erövras och tämjas.

Nu ser forskarna polarområdena som sköra skattkammare för djurliv och ursprungskulturer, oupplösligen förenade med omvärlden.

"En korsväg"
-Internationella polaråret infaller när vi står vid en korsväg för vår planets framtid, säger Michel Jarraud, generalsekreterare för FN:s världsmeteorologiska organ (WMO), som är en av arrangörerna.

Han lät förstå att den globala uppvärmningen satt igång en kedjereaktion som omgående måste studeras närmare.

Fortsätter utsläppen av växthusgaser i samma takt som nu, beräknas stora delar av Nordpolen vara isfri i slutet av århundradet. Redan nu är förändringarna tydliga för Kanadas inuiter. Deras livsvillkor hotas, då det krympande och försvagade istäcket gör fiske och säljakt både svårare och farligare.