OS-spelen i Sotji som börjar på fredag har kantats av skandaler om byggnadsarbetare som inte får lön och rykten om mutor. Men också om bristande mänskliga rättigheter i Ryssland, inte minst mot homosexuella. Flera röster har därför höjts med krav om bojkott av vinterspelen. Men de bojkotter som förekommit hittills mot OS har visat sig vara verkningslösa. Det menar forskare som tittat på hur bojkotterna slagit sedan 1945.
Bojkottade sommar-OS
De största bojkotterna var på 80-talet. Det började med att USA och ett drygt 40-tal västländer bojkottade sommar-OS i Moskva 1980 efter att dåvarande Sovjetunionen invaderat Afghanistan. Den bojkotten ledde till att Sovjet och andra östländer i sin tur bojkottade sommar-OS i Los Angeles fyra år senare.
Men trots att många länder deltog i de här bojkotterna så fick de inte avsett verkan. Det menar Johnny Wijk, professor i historia vid Stockholms universitet som forskat på sporthistoria.
– De här tävlingarna genomfördes och när de väl kom igång var det ganska lite prat om vilka som saknades. Och så här i efterhand kan man väl säga att tanken om att hela världen ska kunna enas runt idrottssammanhang segrade över det politiska spelet, säger Johnny Wijk.
– Och idag ska nog ganska mycket till innan länder börjar bojkotta OS.
Ingen folkrörelse
Men trots att bojkotter verkar vara verkningslöst dyker hoten om OS-bojkotter ständigt upp. Enligt Johnny Wijk beror det på att vi tror att de Olympiska spelen och Internationella olympiska kommittén, IOK, är någon sorts folkrörelse. Men så är det inte, menar han.
– OS är en hybrid av en massa olika konstigheter. För det första är det en jättegammal institution. IOK har nu existerat i 120 år och tagit hand om den här olympiska idén. Men samtidigt är den helt kommersialiserad, nästan som ett privat affärsföretag. OS lever ju sitt eget liv, dels som något slags privat klubb, dels som det mest kommersiella och mest uppmärksammade evenemang som finns i världen i dag, säger Johnny Wijk.
Inte okänslig för kritik
Men protester, kritik och opinionsbildning har ändå i viss grad påverkat IOK. Delegaterna sitter nu bara i 8 år och får inte vara äldre än 70 år då de väljs in. Och tidigare kritik om att delegaterna tog mutor fick IOK att byta ut en del av dem för några årtionde sedan.
Johnny Wijk är dock inte så säker på att den kritik som OS i Sotji nu fått om slavarbete och mutor verkligen får följder för de Olympiska spelen framöver.
– Det skulle vara fantastiskt om man till nästa arrangemang skulle vara mycket noggrannare med att mänskliga rättigheter alltid efterföljs, men jag är lite osäker om det blir så faktiskt, säger Johnny Wijk.