Det fanns mycket stora brister i polisens arbete vid terrorattackerna i Oslo och på Utöya den 22 juli i fjol. Det skriver tidningen Verdens Gang som tagit del av 22 julikommissionens rapport.

Kommissionen, vars rapport blir offentlig på måndag, har haft till uppgift att granska i stort sett allt vad gäller polisens och andra myndigheter och samhällsfunktioners arbete i samband med händelserna den 22 juli.

Svagheterna i polisens sätt att arbeta ledde bland annat till att det tog över tre timmar från explosionen i regeringskvarteren innan Anders Behring Breivik greps.

Kritiken mot polisen riktas mot alla nivåer, från höga chefer till enskilda tjänstemän på lägre nivå. De senare namnges dock inte.

Kommissionen avslöjar nya och hittills okända fakta som strider mot den bild som bland andra polisen och säkerhetspolisen gett i sina egna rapporter om händelserna den 22. juli.

Tidningen skriver att kommissionens rapport avslöjar brist efter brist hos polisen, bland annat systemfel, bristfällig teknisk utrustning och dåligt ledarskap.

"Politiet slaktes av 22. juli-kommisjonen" är Verdens Gangs formulering.

Enligt tidningen riktar kommissionen också kritik mot att Norge satsat alltför lite på samhällsberedskap sedan 2005, det vill säga under Jens Stoltenbergs regeringsperiod.

Olästa meddelanden

Detta är några av kommissionens slutsatser enligt källor till tidningen Verdens Gang.              

• Räddningstjänstens olika delar hindrade varandra från att nå fram till Utöya.                          
• Säkerhetspollisen saknade rutiner för att följa upp tullens meddelanden om Breiviks beställningar av råvaror till bomben.
• De terrorövningar som polisen gjorde följdes aldrig upp trots påvisade brister i beredskapen.
• Polisen varskodde inte vägtrafikcentralen i Oslo och på grund av det stoppades inga bilar.                
• Meddelandet om en misstänkt flyktbil på Möllergatan blev liggande oläst.  
• Polisen använde inte media för att upplysa allmänheten om Breiviks registreringsnummer och att han var klädd i polisuniform.                
• Polisens kommunikationssystem fungerade dåligt.
• Polisens helikoptrar var avställda hela juli. Kritik riktas mot att de inte omedelbart beordrades lyfta.
• Polisdistriken Asker och Bärum var alltför passiva efter bombdådet.     
• Polisens ledningscentral var underbemannad och otränad personal fattade beslut i ett kritiskt skede.
• De första poliserna som kom till Utviksstranda åkte inte omedelbart till Utöya utan dirigerade trafiken istället.                            
• Det var olyckligt att trafiken stoppades på Utviksstranda. Detta medförde att flera civila hamnade i  skottlinjen.                        
• Kommissionen har också avslöjat stora  brister i kommunikationen mellan  myndigheter och enskilda tjänstemän.

Tillbakavisas
Polischeferna i Oslo och norra Buskerud tillbakavisar kritiken och menar att deras manskap handlat efter bästa förmåga i stridens hetta, skriver NTB.

Oslo-chefen Anstein Gjengedal menar att insatsen i Oslo, och särskilt räddningsinsatsen i regeringskvarteret, var "fenomenal".

Även Sissel Hammer, polischef i Buskeruds polisdistrikt, som var först på plats vid Utöya, ställer sig bakom sitt manskap.

-Det var ingen som tvekade, ingen drog sig undan. Vid liknande insatser finns alltid plus och minus. Manskapet hade en timma och tio minuter på sig att göra bedömningar som man nu haft ett år på sig att göra. När så många dödas är vår insats inte på något sätt en framgång. Men jag måste säga att vårt folk gjorde det mesta de kunde, säger Hammer till NTB.