Foto: TT

Putin drar tillbaka krigshot

Uppdaterad
Publicerad

I ett överraskande utspel har Rysslands president Vladimir Putin begärt att parlamentet återkallar tillståndet att sända trupper till Ukraina.

Syftet är att ”normalisera atmosfären, lösa situationen i Ukrainas östra delar samt förbereda starten av trepartsförhandlingarna i denna fråga”, enligt Putins talesman Dmitrij Peskov.

Federationsrådet (parlamentets överhus) kommer att ta upp frågan på onsdagen och utrikesutskottet rekommenderar att begäran beviljas, skriver Interfax.

Krimkonflikten

Nyheten fick ett varmt mottagande och den ryska börsen steg omedelbart. Ukrainas president Petro Porosjenko har välkomnat initiativet som ”det första praktiska steget” Ryssland tagit för att lösa konflikten i östra Ukraina, skriver Reuters.

Putin beviljades tillstånd att ingripa militärt i Ukraina den 1 mars – med argumentet att den rysktalande befolkningen i Ukraina hotades.

Betydelsen oklar

Lena Jonson, Rysslandsforskare vid Utrikespolitiska institutet, säger att beslutet är en markering mot väst och antagligen ett försök att förhindra ytterligare sanktioner.

– Det här är ett sätt att visa sin goda vilja, säger hon.

Fredrik Westerlund, säkerhetspolitisk analytiker vid Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI), tillägger att utspelet delvis signalerar en vilja att hitta en fredlig lösning på konflikten.

Men både Westerlund och Jonson säger att det är för tidigt att dra några långtgående slutsatser, även om det kan ses som något av en nedtrappning.

– Skillnaden är att hotet om en storskalig militär intervention minskar, säger Westerlund.

Står vid gränsen

Det förutsätter dock att mandatet verkligen dras tillbaka och att det görs villkorslöst. Om mandatet dras tillbaka med olika förbehåll blir det inte lika betydelsefullt, säger Westerlund. Dessutom måste de ryska trupperna dras tillbaka från gränsen, och det bör påpekas att Putin har ett visst utrymme för att agera utan parlamentets medgivande.

– Det här mandatet var inte fullt ut nödvändigt, säger Westerlund.

Aleksej Kovalev, rysk journalist bosatt i Moskva, tycker att uppståndelsen kring utspelet är något farsartad och knappast så betydelsefullt som reaktionen antytt.

– Man måste vara exceptionellt naiv om man tror att Putin måste be om lov av någon för någonting, säger han till TT.

Skör vapenvila

Samtidigt rådde en skör improviserad vapenvila. Porosjenko beordrade i fredags ett veckolångt ensidigt eldupphör – ett initiativ som i måndags också anammades av separatistledare.

Men på tisdagen sade Porosjenko att separatister brutit mot eldupphöret och anfallit flera ukrainska kontrollpunkter. En soldat ska ha dödats, uppger Reuters.

Fakta: Putin fick tillstånd i mars

  • 21 februari: Efter månader av massprotester i Kiev flyr Ukrainas president Viktor Janukovytj.
  • 1 mars: Rysslands president Vladimir Putin får av ryska överhuset stöd för militärt ingripande i Ukraina, med skyddande av rysktalande i Ukraina som angivet skäl. Då har ryska militäroperationer på Krimhalvön redan rapporterats.
  • 18 mars: Krim håller folkomröstning och införlivas sedan i Ryska federationen.
  • 11 maj: Folkomröstningar hålls om självständighet från Ukraina för självutropade ”Folkrepubliken Luhansk” och ”Folkrepubliken Donetsk”.
  • 25 maj: Petro Porosjenko väljs till president i Ukraina. Militärinsats mot rebellerna trappas upp.
  • 20 juni: Porosjenko beordrar ett ensidigt veckolångt eldupphör.

(TT-AFP-Reuters)

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.

Krimkonflikten

Mer i ämnet