På tisdagen dödades minst 44 människor i bombattentat. Misstankarna finns att det största attentatet – då bomber dolda i en bil lastade med vattenmeloner exploderade – har kunnat utföras därför att säkerhetsvakter var mutade.

Det ger en blixtbelysning av regeringens och regionala ledningars ställning i dagens Irak. Alla är maktlösa inför våldet.

På onsdagen dödades åtta personer på en marknad, uppgav polisen. Mitt på dagen var den sammanlagda dödssiffran i Irak elva personer.

Mål för al-Qaida
Alla tycks bara vänta på en enorm urladdning som inte kan hejdas av den svaga regeringen under Nuri al-Maliki som tillhör Iraks shiitiska majoritet.

På fredagen firar shiiterna en stor högtid i den heliga staden Kerbala. Pilgrimstågen är redan på väg dit och dessa shiiter har alltid varit ett mål för sunnimuslimska extremister med kontakter till al-Qaida-närverket.

Nya attentat?
Det finns ett drag av klasskamp i striden mellan sunniter och shiiter. De sunnitiska muslimerna tillhörde eliten under Saddam Husseins diktatur. Shiiterna var de förtryckta. Men i kraft av sin majoritet är det idag shiiterna som styr.

Nu kan attentat mot shiiter på väg till högtidligheterna Kerbala ytterligare öka spänningarna och rent av trigga igång ett inbördeskrig.

Ökad kritik
I landet finns just nu ett märkligt maktvakuum. De tre stora etniskt-religiösa grupperna shiiter, sunnis och kurderna i norr är inblandade i en maktkamp om inflytande (främst ökad självständighet för kurderna i norr), regionala gränser (som avgör vem som har makt över oljan) och fördelningen av oljeinkomsterna.

Kritiken mot premiärminister al-Maliki har ökat. Hans allierade, den extremistiske shiitiska ledaren Muqtada al-Sadr, har hotat med att sluta sig till sunnimuslimer för att få till stånd ett misstroendevotum som skulle störta regeringen.

Skakiga säkerhetsorgan
Maktvakuumet handlar också om att skakiga irakiska säkerhetsorgan nu ansvar för lag och ordning. För drygt ett halvår sedan lämnade de sista stridande USA-trupperna Irak. Nu är det irakierna själva som ska sörja för ordningen.

Och det är svårt när grupperna strider inbördes om makten.

Närmare Iran
Krisen har tillspetsas genom att den sunnitiske vicepresidenten Tariq al-Hashemi flydde i december strax efter att USA-trupperna lämnat landet. Orsak: Han anklagas för att ha drivit en dödspatrull i ett sunnimuslimskt nätverk.

Det som ytterligare komplicerar läget är att den shiitiskt dominerade regeringen verkar knyta allt närmre kontakter till det shiitiska Iran, vilket ororar sunniterna och kurderna.

Faller sönder
Det oroar också krafter i väst i en situation där Iran pekas ut som ett allt större hot mot stabiliteten i regionen.

Det finns tecken på att Irak håller på att falla sönder som stat. Ett tydligt exempel är att den kurdiska enheten i norr nu har tecknat ett kontrakt med det amerikanska oljebolaget Exxon om oljeutvinning. Flera sådana kontrakt är att vänta, säger kurderna.

Misstroendevotum
Det strider mot al-Malikis och hans centralregerings principer. Sådana överenskommelser ska enligt dem tecknas i hela Iraks namn, inte med kurderna.

Maktkampen har lett till planer från oppositionen att störta al-Maliki som suttit vid makten i sex år. 147 av parlamentets 325 ledamöter ville tvinga fram ett misstroendevotum, men misslyckades.

Men siffran visar hur splittrat landet är. Och rädslan är hela tiden att en tändande gnista ska skapa en megakris som kan leda till samma oförsonliga våld som under 2006 och 2007 då det i princip rådde inbördeskrig i Irak.