-Antarktis har alltid sett som terra incognita, en jungfrulig biotop, där det inte ska finnas den här sortens problem, säger Björn Olsen, professor i infektionssjukdomar och forskare i Uppsala som deltagit i flera Antarktis-expeditioner.

Att det nu plötsligt finns resistenta bakterier där också visar att den här sortens bakterier finns precis överallt. Det visar ju hur stort problemet i övriga världen är.

Det är bara drygt hundra år sedan människor klev iland på Antarktis, men spåren syns, nu också på mikronivå enligt en ny forskarrapport. Bakteriestammen kallas ESBL och har den sortens smittsamma resistens som är det största hotet i vården idag.

Bakterier mästare på att överleva
Och det faktum att tarmarna, där den brukar hålla till, är 36 grader varma och vattnet nollgradigt eller till och med ännu lite kallare, är inget hinder. Bakterier har funnits sedan långt innan människan överhuvudtaget dök upp, för att inte tala om läkemedlen. De är mästare på att anpassa sig.

-Bakterierna kommer förmodligen främst från de små forskarsamhällena, säger Björn Olsen. Många stationer saknar ordentliga reningsverk, avföring rinner rakt ut i mark eller vatten.

Turistresorna däremot tror han inte är lika skyldiga. Turister hålls hårt vid besök på Antarktis och får till exempel inte uträtta sina behov i land.

Resistenta bakterier orsakar sjukdomar som inte är behandlingsbara. Från Indien kommer det nu rapporter om att man hittat en tuberkulosbakterie som inte låter sig påverkas av någon medicin alls.

Tuberkulos vanligt i världen
Det oroväckande är att ungefär var tredje människa på jordklotet är tuberkulossmittad, men de flesta har inga problem av det. Det är först om man får en annan sjukdom, eller drabbas av svält, som tuberkulos får en chans att slå till. Och eftersom vi överanvänder antibiotika kan vi helt enkelt inte i framtiden bota dagens sjukdomar.

-Nu riskerar vi att hamna tillbaka till en tid när vården inte klarade av exempelvis tuberkulos, det som vi brukade kalla lungsot. Då var dödligheten hög. Det riskerar också att slå ut cancer-sjukvård och avancerad kirurgi. Plötsligt är vi tillbaka på ruta ett, där vi var innan Fleming hittade penicillinet av en slump. Han, och all antibiotika som kom efteråt, skulle bli en parentes i historien bara, funderar Björn Olsen.

Det finns inga nya antibiotika i sikte än. Man har gjort försök med att ta upp en gammal medicin som visat sig ha åtminstone någon effekt, men det är ingen långsiktig lösning.

-Vi håller massor med konferenser och vi kan hålla på med möten hur länge som helst, men så länge inget händer kommer vi bara närmare klippkanten för varje steg vi tar. Nu behövs det globala styrmedel, säger Björn Olsen.

Bryta beteendemönstret
I Sverige är läget bättre än i Indien, men vi har även här haft fall av resistenta bakterier. Björn Olsen blir väldigt upprörd över de privatpersoner som inte godtar en läkares nej och skaffar antibiotika själva på annat sätt. Han tycker att de skapar en skuld, som våra barn kommer att få betala:

-Jag tycker det är djupt omoraliskt och den som gör så borde skämmas.

Björn Olsen tycker att vi framför allt måste man förändra beteendemönster och det sker inte genom vanlig upplysning eller genom att vädja till vanliga människors sunda förnuft.

-Vi använder ju antibiotika idag som om vi inte hade något förnuft alls! Användningen måste minskas drastiskt, säger han, och det gäller inte bara människor.

Han tycker inte att antibiotika ska användas över huvud taget på de djur vi föder upp för att senare äta. Inte boskap, inte fiskodlingar, ingenstans.

Thomas von Heijne
thomas.von.heijne@svt.se
Arash Mokhtari
arash.mokhtari@svt.se