President Vladimir Putins femton år vid makten har präglats av stabilitet och ett ökat välstånd för de flesta ryssar. Men nu hotas hans bygge snabbt och brutalt. Hoten kommer från från tre håll:
- En halvering av råoljepriset, Ryssland viktigaste och dominerande exportprodukt, under de senaste sex månaderna.
- USA:s och EU:s sanktioner som framför allt drabbar ryska företags möjligheter att låna i utländska banker.
- Utländska och inhemska investerares allt svagare förtroende för Ryssland som en säker och förutsägbar marknad.
De ryska enegrijättarna Gazprom och Rosneft har länge setts som guldklimparna i den ryska ekonomin. Men företagen har också stora utländska lån som förfaller till betalning redan nästa år.
Och nu, när den internationella kreditmarknaden är stängd, tvingas därför företaget låna hemma för att betala de utländska hårdvaluta lånen. Det var därför den ryska centralbanken nyligen ställde upp med ett lån på elva miljarder dollar till Rosneft.
Betalade med luftpengar
Men, säger Rysslands förre finansminister Aleksej Kudrin, centralbankens lån finansierades bara med att banken tryckte upp nya sedlar, inte med verkliga tilgångar.
Och det var när marknaden misstänkte att Rosneft betalade av sina hårdvaluta lån med centralbankens luftpengar, som rubeln på allvar började rasa, skriver bland annat Economist i sitt senaste nummer.
Rosneft chef, Igor Sechin, är före detta agent i den ryska underrättelsetjänsten FSB, och mycket nära vän med president Putin.
Nästa år förfaller ryska företagslån, värda 155 miljarder dollar, till betalning. Totalt sett är ryska företag, varav många ägs av staten eller statligt ägda banker, skyldiga utländska banker 650 miljarder dollar.
Men de oklara gränserna mellan företagen och den ryska staten gör att den ryska staten ytterst kan komma att bli ansvarig för de enorma skulderna. Rysslands valutareserv beräknas till mellan 370 och 450 miljarder dollar.
Men värdet av valutareserven beror också på vilka räntor ryska staten tvings betala på sina statsobligationer. Just nu tvingas ryska staten betala 15 procent på sina rubellån och åtta procent på sina dollarlån, betydligt högre än Europas värsta krisland Grekland.
Mer än halvering av värdet
Hittills har den ryska regeringen försökt att stoppa rubels fall med stora stödköp av rubeln och en kraftig höjning av räntan till 17 procent. Men det har inte stoppat rubelns fortsatta devalvering.
Unga välutbildade Moskvabor tjänar i snitt 80.000 rubel i månaden. Före krisen motsvarade det 2.400 dollar. I dag är samma lön värd 1.000 dollar. Den ryska medelklassen får nu sikta in sig på att fira julen hemma i Ryssland. Att åka utomlands blir för dyrt.
En svag valuta lockar normalt utländska investerare eftersom löner och priser realtivt sett är låga. Men, skriver tidiningen Economist i sitt senaste nummer, utländska investerare är misstänksamma mot den ryska marknaden eftersom de viktigaste företagen i det ryska näringslivet ägs av en liten krets runt president Putin som när som helst är beredda att ändra på lagar och spelregler bara för att tillgodose den inre kretsens intressen.
Ingen ljusning i sikte
Redan före rubelkrisen förutspådde den ryska centralbanken en minskning av den ryska bruttonationalprodukten, BNP, med 4,7 procent nästa år. Just nu finns inget som talar för att de krafter som fått rubeln att rasa kommer at minska under 2015:
- Oljepriset tros vara fortsatt lågt under 2015 på grund av låg internationell efterfrågan och fortsatt utbyggnad av oljeproduktionen i Nordamerika.
- Inget tyder på att konflikten i Ukraina kommer att lösas den närmaste tiden och därmed fortsätter inte bara nuvarande ekonomiska sanktioner, utan även nya har nu aviserats av USA.
- Det osunda beorende av energiråvaror producerade av företag ägda av en liten klick runt president Putin fortsätter.
Igor Sechin, chefen för Rosneft, kallar Kudrins anklagelser om att hans företag betalat av hårdvalutalån för statens luftpengar för en provokation. Sergej Makarov, en politisk analytiker som står nära Putin, säger så här till New York Times:
”Rubelraset beror på att USA och Saudiarabien för ett finansiellt krig mot Ryssland. Saudiarabien fortsätter att pumpa ut stora mängder olja trots prisfallet och målet är att avsätta Putin.”
I morgon håller president Putin sitt årliga maratontal till nationen. Men få bedömare tror att det kommer att räcka för att återställa det allt mer anfrätta förtroendet för hans regim och de hittills misslyckade försöken att få stopp på rubelraset.