Hotet innebär än en gång att riskerna finns att Syriens grannland Libanon dras in i striderna. Redan nu äger det rum ett småskaligt krig inne i Libanon mellan anhängare och motståndare till den syriske diktatorn Bashar al-Assad.
På tisdagen dödades tre libanesiska militärer av okända. Flera robotar har avfyrats mot libanesiskt territorium.
Det är chefen för den Fria syriska armén, FSA, Salim Idriss som har uttalat hoten mot Hizbollah i den saudiarabiska tv-sändaren al-Arabiya. FSA är den rebellarmé som västvärlden främst vill stödja. Den består av ursprungligen avhoppade syriska militärer.
Ner i helvetet
– Om inte Hizbollahs angrepp inne på syriskt territorium upphör inom 24 timmar kommer vi att förfölja Hizbollah överallt, också ner i helvetet”, var hans besked i ett telefonsamtal med tv-sändaren.
Han gjorde den libanesiske presidenten Michel Suleiman ansvarig för att Hizbollah-krigare har kunnat tränga in i grannlandet Syrien från libanesiskt territorium.
Bakgrunden är att kriget inne i Syrien allt mer utvecklat sig enligt religiösa linjer. Det som började i mars 2011 med fredliga demonstrationer mot den syriska regimen har urartat till ett syriskt inbördeskrig mellan två av islams grenar: shiitiska muslimer mot sunnimuslimer.
Det är en shiitisk elit som styr Syrien under Bashar al-Assad. Mot den står nu sunnimuslimska miliser. En del av dem – de starkaste – har nära kontakter med al-Qaida.
Påminner om inbördeskriget
Nu har motsättningarna börjat sprida sig över gränsen till Libanon och många säger att till exempel striderna mellan al-Assad-anhängare och al-Assad-motståndare i staden Tripoli i norra Libanon har en intensitet som påminner om inbördeskriget 1975-1990. Den senaste veckan dog minst 25 personer.
Det handlar främst nu om att upp till 1.700 libanesiska hizbollahsoldater påstås delta på den syriska sidan i slaget om staden al-Qusayr, som ligger i Syrien nära Libanons gräns.
Staden är strategiskt viktig både för de syriska rebellerna och för den syriska regeringen. Den har hittills behärskats av de syriska rebellerna.
Under veckoslutet ägde det för första gången rum hämndattacker mot Hizbollah inne i Libanon. Robotar slog ned i de södra förstäderna till huvudstaden Beirut. Flera människor skadades.
Ursprungligen tog den Fria Syriska Armén på sig ansvaret för attacken men den bekännelsen drogs senare tillbaka. Den ursprungliga bekännelsen ligger dock i linje med FSA-ledarens nya hotelser.
Del av Syrien
Syrien har ett stort inflytande i Libanon och ända till för några år sedan vägrade man erkänna Libanon som en egen stat, man ansåg Libanon vara en del av Syrien.
Syriska trupper var till 2005 stationerade i Libanon som ett slags fredsbevarande styrka efter det femtonåriga inbördeskriget.
Därför är landet nu splittrat i stödet för parterna i inbördeskriget i Syrien.
De sunnimuslimska libaneserna – som alltså stödjer det syriska upproret – menar att regeringen varit alltför svag gentemot shiitiska Hizbollah som alltså har kunnat blanda sig i de syriska striderna.
För Hizbollah är alltsammans samtidigt ett enormt vågspel. Hizbollah är inte bara en militär organisation utan också ett starkt parti i parlamentet och en organisation med en rad välfärdsinrättningar som hjälper de fattiga.
Farligt projekt
Men Hizbollah har profilerat sig genom kampen mot Israel. I kriget 2006 hade man framgångar mot Israel som stärkte organisationens ställning i Libanon.
Nu ger man sig in i ett helt annat farligt projekt – att slåss på utländsk mark för ett helt annat syfte. Det är klart omstritt i Libanon, där skiljelinjen går mellan shiiter och sunnis. Det är ett helt annat projekt än kampen mot Israel.
Hizbollah ses av USA som en terrororganisation och på senare tid har det höjts röster att även EU skulle stämpla gruppen så.
Skräcken i Libanon är att striderna för och emot den syriska regimen ska starta veritabla inbördes strider. I inbördeskriget 1975-1990 dödades mellan 100.000 och 150.000 libaneser.