Skyddsnät riggat för Grekland
Euroländerna släpper in Internationella valutafonden (IMF) för att rädda Grekland och ställer också själva upp med lån. Men det får bara ske i absolut nödfall och efter enhälligt beslut.
Publicerad
Efter veckor av diskussioner tycktes euroländerna på torsdagen vara redo att släppa in IMF för att rädda Grekland ur sin budgetkris.
-Det finns ingen anledning att inte släppa in IMF, sade Spaniens premiärminister José Luis Zapatero på en pressträff inför EU-toppmötet i Bryssel.
Merkel och Sarkozy i möte
Ett möte på tu man hand mellan Frankrikes president Nicolas Sarkozy och Tysklands förbundskansler Angela Merkel strax innan toppmötet löste upp de sista knutarna. Dessa föreslår ett räddningspaket som ska vara klart att använda om Grekland inte självt klarar av att ta upp lån på marknaden.
Paketet består av lån från IMF och frivilliga bilaterala lån från euroländerna. Pengarna kan bara betalas ut efter utvärdering av EU-kommissionen och Europeiska Centralbanken samt godkännande av alla euroländer.
I det fransk-tyska förslaget till överenskommelse sägs att en betydande del av stödet ska komma från IMF, men att euroländerna ska stå för merparten genom bilaterala lån.
I förslaget framhålls att syftet med lånemekanismen inte är att erbjuda lån till subventionerad ränta.
Senare på torsdagskvällen väntas alla euroländer ta ställning till förslaget.
Förväntningarna är stora från marknaden om att euroländernas ledare ska enas om en lösning för hur Grekland ska räddas om landet i april och maj inte lyckas låna de runt 20 miljarder euro som behövs för att hantera den gigantiska statsskulden.
Försvagat förtroende för euron
Och det är inte bara omtanke om Grekland som pressar EU-ledarna. Ju längre den grekiska krisen pågår, desto mer skadas förtroendet för euron.
För bara någon vecka sedan verkade det omöjligt att euroländerna skulle kunna ta hjälp av IMF. Det sågs som ett nederlag att man inte klarade att lösa sina egna problem. Men den tyska förbundskanslern vet att tyska skattebetalare inte vill betala den grekiska notan och har hårdnackat sagt nej till räddningspaket om inte IMF spelar en stor roll.
Merkels motstånd har gjort att IMF-motståndare som Frankrike till sist sett sig tvungna att mjuka upp sin linje.
Merkel har tidigare krävt skärpta sanktioner för länder som bryter mot EU:s budgetregler. Till exempel skulle de kunna förlora sin rösträtt i EU.
Reinfeldt emot hårdare sanktioner
För svensk del är det inte aktuellt att bidra med bilateralt lån.
Statsminister Fredrik Reinfeldt tycker att det är bra att IMF ingår i ett stödprogram för Grekland, eftersom det innebär garantier för strikta krav på budgetsanering. Han är däremot emot hårdare sanktioner.
-Vi måste först börja tillämpa de regler som finns, säger Reinfeldt.
Greker nöjda med plan
En talesman för den grekiska staten uppger att landet är nöjt med räddningsplanen:
-Planen möter våra krav fullt ut...vi instämmer, sade Georgios Petalotis till pressen i Bryssel.
-Det finns en mycket bra plan som kommer att tillkännages inom kort. Vi betraktar den som ett meddelande om stabilitet och den kommer att ha en positiv inverkan på den grekiska ekonomin.
På frågan om alla euroländer var redo att skriva på uppgav Petalotis att så var fallet.
Enligt honom hade Frankrikes president Nicolas Sarkozy, Tysklands Angela Merkel, Greklands Georgios Papandreou, EU-presidenten Herman van Rompuy samt den europeiske centralbankschefen Jean-Claude Trichet träffats för att mejsla ut detaljerna.
-Den (planen) kommer att inkludera ett deltagande från länderna i eurozonen och IMF i en mindre utsträckning, sade Ptalotis.