Trots att eurosamarbetet förefaller mer stelfruset än det svenska novembervädret väntas Sverige skjuta till pengar när EU-länderna försöker värma upp ekonomin.

-Det ligger i vårt intresse. Det här är en del av vårt närområde, och det är en så allvarlig situation att det är motiverat att vi bidrar till att stabilisera den, säger finansminister Anders Borg till Rapport.

-Det handlar väl om ungefär samma storleksordning som Island och Lettland, alltså att vi gör en utfästelse på mellan fem och tio miljarder. Sedan får vi ju se hur mycket som slutgiltigt utnyttjas, säger Borg.

Sedan tidigare har Sverige lovat ungefär fem miljarder kronor i lån till Island och sju miljarder till Lettland.

Island har fått hälften av lånet utbetalat medan letterna än så länge har klarat sig utan svenska pengar.

Ännu mera lån
Utöver det har Sverige utlovat extra lån på runt 27 miljarder kronor till Internationella Valutafonden, pengar som kan användas i eventuella stödinsatser.

Och i värsta fall kan Sverige få låna ut upp till 17 miljarder till den europeiska lånefaciliteten EFSM.

Mer än svenska försvaret
Totalt rör det sig alltså om lånelöften på över 50 miljarder kronor som Sverige lovat att ställa upp med om det behövs. Det är mer än vad försvaret kostar på ett år, även om större delen inte har utnyttjats.

-Om vi tar Lettland som exempel så har vi ju ännu inte betalat ut några lån därför att våra lån ligger sist i den här processen, efter valutafonden och EU-kommissionens.

Liten risk att ej få tillbaka
-Däremot bidrog lånelöftena från de nordiska länderna till att stabilisera situationen, och hade vi inte gjort det hade med stor sannolikhet åtminstone två svenska banker varit i väldiga problem, säger finansminister Anders Borg.

-Så det ligger i vårt intresse att vi gör det här, men det ska naturligtvis ske på ett sätt som skyddar svenska skattebetalares pengar.

Risken för att inte få tillbaka utlånade pengar ser finansministern som minimal.

MP sätter gräns
För att få igenom stöd till Irland behövs en majoritet i riksdagen.

Miljöpartiet kan tänka sig att samarbeta om stöd till Irland förutsatt att man samtidigt sätter en gräns för hur många europeiska stödpaket det får bli för svensk del.

-Ja det tycker jag vi ska göra. Frågan är hur vi ska stödja, ifall vi ska gå via de internationella organen som valutafonden eller om vi ska medverka genom direkta lån till Irland, säger språkröret Peter Eriksson.

-Jag tycker att vi måste bestämma oss för om Sverige ska fortsätta ge lån direkt även om det skulle gå vidare till Portugal, Spanien eller andra länder. Det kanske är rimligt att vi sätter en gräns vid de länder som har störst ekonomisk betydelse och är våra grannar, tillägger han.

-Det blir någon slags "hit men inte längre"?

-Ja, så kan det vara.

Andreas Öbrink
andreas.obrink@svt.se
Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se