Färden upp kan sägas ha börjat ungefär 17.45 Florida-tid. Sju astronauter kom ut genom en skarpt belyst port, gick några steg, vinkade och klev in i den klassiska silverfärgade NASA-buss som tog dem ut till startplattan och upp i tornet. Några sista kontroller av de orange-färgade rymddräkterna, och så klämde de sig ner på sina platser.

De sitter på en bomb. Färjan klänger på ryggen av en rostfärgad extratank som rymmer över två miljoner liter bränsle.

-Man har respekt för det, berättar Hans Schlegel, tysk astronaut som flugit en gång.

-När de provsvänger munstyckena längst ned, strax före start, svajar hela färjan fram och tillbaka. Det känns.

Runt 40 miljoner hästkrafter konsumerar en kvarts miljon liter bränsle i minuten under uppfärden.

För att komma loss från jordens dragningskraft behövs en fart på elva kilometer i sekunden. Men färjan ska inte lämna jordens närhet, den ska bara in i bana, så för det räcker det med ungefär 7,5 kilometer i sekunden.

Fuglesangs rymdpromenader riskabla
Starten och uppfärden är riskabel. Men även när man är uppe finns faror, särskilt vid rymdpromenaderna. Christer Fuglesang har två inplanerade.

Mikrometeoriter, små stoftkorn, kan komma farande i mycket hög fart och i värsta fall slå hål på rymddräkten.
-Men våra dräkter håller oss vid liv, vi har tid på oss att ta oss tillbaka till luckan och in ombord igen, berättade Christer när vi träffade honom i oktober i samband med träningen i Houston.

Ett annat hot är strålningen från universum och från solen. Nere på jordytan är vi skyddade av atmosfären, jordens magnetfält och ozon-skiktet. Ovanför dessa är man oskyddad, men har man astronaut-dräkt vid rymdpromenad har man ett skydd.

Landningen ett kritiskt ögonblick
Och så landningen, ett annat kritiskt ögonblick. Först måste färjan återinträda i atmosfären i rätt vinkel. Färden måste gå snabbt, men inte för snabbt så att den hetta som friktionen utvecklar bränner upp färjan. Och när man väl nalkas landningsbanan är farten mycket hög, över 300 km/t, dubbelt så fort som vid landning med vanligt trafikflygplan. Vinkeln är också mycket brantare än för andra flygfarkoster.

För att få flyga en rymdfärja ska piloten ha tränat minst 200 landningar med ett flygplan, där man arrangerat det så att det i mesta möjliga grad liknar villkoren vid en färjelandning.

Thomas von Heijne, SVT:s utsände i Cape Canaveral