"Syriens president har förlorat kontrollen"

Syriens president har inte kontroll över utvecklingen, hans styrkor är överansträngda, pengarna tryter för hans regim och revolten mot honom växer. Regimen kan inte behålla makten länge till, tror bedömare.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Diplomater och andra politiska bedömare som följer utvecklingen tror inte att president Bashar al-Assads regim kan överleva i Syrien.
-Trots allt de har gjort de senaste veckorna - dödande, tortyr, massgripanden och räder - fortsätter protesterna. Den här regimen kommer att kämpa till döden men den enda strategi de har är att döda människor och det påskyndar krisen, säger en västerländsk diplomat i Damaskus.

Förflyttar trupper
I sina försök att slå ned protesterna runtom i landet har regimen förflyttat stora delar av sina styrkor från huvudstaden. Men varje gång de slår till mot en ort reser sig en annan mot regimen.

Najib al-Ghadban, en syrisk akademiker och aktivist som befinner sig i London, tror att det råder en stor samstämmighet i Syrien om att al-Assads regim kommer att falla.

-Vi är övertygade om att det här kan få ett positivt slut om i Tunisien och Egypten, säger han.
En annan faktor som undergräver regimen är att den håller på att få slut på pengar. Enligt en diplomat har presidentens kusin, finansmannen Rami Makhluf nyligen tillfört centralbanken en miljard dollar för att stabilisera det syriska pundet.

Talar inte
Bashar al-Assad har inte hållit tal till nationen sedan i slutet av mars, cirka två veckor efter att revolten startade, vilket förbryllar. Han har dock gjort uttalanden där han lovat att demonstranter inte ska mötas av vapeneld. Men dödandet har fortsatt.
-Assad är inte tjänstgörande. Han visar inget ledarskap. Han är passé. De har verkligen tagit över, säger Patrick Seale, som skrivit en biografi över fadern Hafez al-Assad.

Med de syftar han på presidentens hårdföre bror Maher som leder två elitdivisioner och andra inom makteliten.

Ingripande minte troligt
Landets geografiska läge - med Irak som granne i öster, kustlinje mot Medelhavet i väster, gränsande mot Israel och Libanon i sydväst, Jordanien i söder och Turkiet i norr - talar emot ett militärt ingripande av västmakter som det i Libyen. En trängd syrisk regim skulle kunna försöka vidga konflikten i regionen genom att underblåsa motsättningar mellan olika krafter i närområdet.