Tålamodet på väg ta slut med Grekland

Den grekiska regeringen tycktes på torsdagen blivit enig om de kraftiga nedskärningar som ska ge landet nya nödlån. Men osäkerheten var snart tillbaka.

Publicerad

Artikeltexten fortsätter längre ner Hoppa till artikeltexten

Det visade sig att euroländernas finansministrar inte var nöjda med det som regeringen kommit överens om med inspektörer från EU, Europeiska Centralbanken (ECB) och Internationella Valutafonden (IMF).

Euroländerna vill först se tre villkor uppfyllda innan de är beredda att ge grönt ljus för ett andra stödpaket på 130 miljarder euro.

Oavsett valresultat
Först måste det grekiska parlamentet på söndag ställa sig bakom uppgörelsen, dessutom måste regeringen ta fram utgiftsminskningar på 325 miljoner euro och de politiska ledarna måste ge starka försäkringar om att åtgärderna kommer att genomföras - detta oavsett utgången i det stundande valet i april.

-Dessa tre element måste vara på plats innan vi kan fatta beslut, sade Jean-Claude Juncker, Luxemburgs premiärminister och eurogruppens ordförande på en pressträff sent på torsdagskvällen.

Bakgrunden är att långivarna helt enkelt inte litar på att Grekland kommer att genomföra de åtgärder som utlovas.

Överhuvudtaget är misstron mot de grekiska politikerna stor.

Spärrat konto
Junckers plan är att sammankalla ett nytt eurogruppsmöte på onsdag i nästa vecka då ett formellt beslut ska fattas om stödpaketet, förutsatt att villkoren är uppfyllda.

Tålamodet med den grekiska oförmågan att genomföra utlovade åtgärder är på upphällningen i finansministerkretsen.

Övervakningen på plats i Aten kommer nu att förstärkas. Där finns redan experter som stöd på till exempel finansdepartementet men nu kommer det att skickas folk för att bland annat se till att skatter drivs in, att skatteadministrationen byggs upp och att privatiseringar genomförs.

Ett tyskt förslag om att sätta in pengar på ett spärrat konto övervägs också så att avbetalningar på de enorma skulderna alltid ska prioriteras.

"Frivilligt"
En viktig del i saneringen av de grekiska statsfinanserna är att privata banker "frivilligt" går med på skuldnedskrivningar på runt 100 miljarder euro. Tanken är att Greklands statsskuld då ska krympa från 160 till 120 procent av BNP till 2020.

Örjan Magnusson
orjan.magnusson@svt.se
SVT/TT