Systemet har levt en undanskymd tillvaro under många år men under de senaste månaderna har nätverket fått allt mer uppmärksamhet – efter mediaskandaler som bland annat rör avlyssning och illegala marknader.

Genom en särskild programvara som krypterar all datatrafik mellan din dator och servern på andra sidan kan man surfa anonymt på ett snabbt växande antal ljusskygga sajter.

Går inte att spåra

Nätverket Tor fungerar som ett slags peer-to-peer-nätverk. Alla användare på nätverket samverkar för att trafiken ska bollas runt som pingpongbollar mellan användarna – så att det ska vara omöjligt att spåra den som surfar via Tor. Därav benämningen ”.onion” – nätverket liknar en löks många lager, men i det här fallet avses olika lager av trafik på Tor. Den här typen av nätverk kallas ibland också för ”darknets”.

-Tor-användare går inte att spåra, säger IT-experten Patrik Fältström till Rapport. Nätverket används för både goda och onda syften, ungefär som vapen i den vanliga världen.

Fler än 250.000 hemliga webbsidor

Patrik Fältström är en av Sveriges mest kända experter på internetfrågor, han sitter i styrelsen för Icaan – det mest tongivande organet när det gäller styrningen av nätets mest grundläggande system, som exempelvis domännamnssystemet.

Som rådgivande för Cisco har han också förstahandsinformation kring vilken trafik som ökar och minskar på nätet. Enligt sökmotorer på Tor finns det i dagsläget fler än 250.000 ”hemliga” webbsidor på nätverket (som slutar på adressen ”.onion” och som inte går att komma åt utan Tor, eller en Tor-proxy).

Förtydligande: Det går också att komma åt övriga webbsidor på nätet via Tor.

Viktigt att lagstiftare har koll på tekniken

När Rapport talar med flera tongivande politiker, däribland Carl Bildt, står det rätt klart att man ofta inte känner till de nya tekniker som erbjuder anonymitet på nätet.

Är inte det viktigt att känna till tekniken när man ska ta beslut om verksamheter som FRA?

-Jag tror att det är väldigt viktigt att alla parter för en diskussion på området, säger Patrik Fältström. Som det är nu så sitter de lagrådande och polisen och diskuterar för sig själva, och de som är emot FRA och datalagringsdirektivet sitter för sig själva. Vi behöver samlas i samma rum.

Används av människorättsorganisationer

Tor används bland annat av den amerikanska militären, av människorättsorganisationer, av avslöjarsajter som Wikileaks och av oliktyckande i länder som Kina, Burma och Iran. Det har också avslöjats som en viktig komponent för kommunikationen i början av revolten i Egypten. Men nätverket används också av droghandlare, porrsajter och sajter som publicerar upphovsrättsskyddat material.

Många sajter som finns på det vanliga nätet har också säkerhetskopior av sajten uppkopplade till Tor (exempelvis Wikileaks).

Adresserna är hemliga

Om man ska jämföra Tor med andra nätverk så finns det vissa likheter med så kallade bittorrents – det nätverk många använder för att ladda ner långfilmer och musik. Skillnaderna är dock flera.

Med Tor kan allt man gör på nätet ske helt anonymt. Även webbplatsutgivare som vill vara anonyma kopplar upp sig till nätverket och får en ny ”hemlig” adress som webbsurfarna måste använda för att nå sajten.

”.onion” istället för ”.com”

Istället för att webbadressen har ändelsen ”.com” eller ”.net” så slutar adresserna här på ”.onion”. Men inte nog med det. Sajterna heter inte något enkelt som ”amazon.onion” utan snarare ”9s7fsjh3984y6saj98d6.onion”.

Adresserna är alltså inte särskilt lätta att komma ihåg, men har man rätt adress och rätt uppkoppling kan man komma åt sajter som ingen utanför Tor kan hitta eller spåra.

Inte heller de datorer som skickar runt datan inom nätverket kan spåra varifrån eller till vilken dator informationen skickas, med undantag från den sista ”noden” – som skulle kunna avlyssna kommunikationen mot slutpunkten. Den som vill vara helt säker på att kommunikationen inte avlyssnas bör också kryptera själva datan som skickas.

Utvecklades av amerikansk militär

Tor utvecklades från början av den amerikanska marinens forskningsavdelning i början av 2000-talet. Syftet med programvaran var främst att skydda statens kommunikation. ”Tor” är en förkortning för ”The Onion Routing Project”. Programmet har levt ett undanskymt liv under åren men har fått betydligt mer mediaintresse under de senaste månaderna, och antalet användare ökar kraftigt.

Numera drivs utvecklingen som ett open-source-projekt och finansieras av många olika organisationer och privatpersoner, däribland svenska Sida.

Nanok Bie

nanok.bie@svt.se

twitter: @nanok