Med nästan stillastående BNP-utveckling i Frankrike och Tyskland blev det bara 0,2 procent i tillväxt i både eurozonen och för hela EU under årets första kvartal, visar preliminära kvartalssiffror från Eurostat.

Med draghjälp från ökad industriproduktion och flera indikatorer som pekar uppåt räknar de flesta med att det blir lite bättre fart på aktiviteten i det innevarande andra kvartalet.

Positiva tecken
Industriproduktionen i mars steg med 1,3 procent jämfört med månaden före, vilket var mer än väntat. På årsbasis är det en ökning med 6,9 procent.

Men därefter ser många risker för nya bakslag, då skuldbergen i Sydeuropa, Irland, Storbritannien och andra länder ska börja saneras.

Då får EU-länderna förlita sig på draghjälp från USA och Asien, som jämförelsevis växer betydligt snabbare just nu.

I Eurostats preliminära beräkningar, som kan väntas justeras både upp och ned den närmaste tiden, skymtade flera positiva överraskningar. Bland annat tog sig både Ungern och Spanien ur recessionen, samtidigt som Italiens återhämtning ser ut att ha kommit igång starkare än väntat.

Tyskland, eurozonens största ekonomi, överraskade också positivt med en tillväxt på 0,2 procent, vilket kan jämföras med den nolltillväxt som de flesta på marknaden hade räknat med.

Risk för bakslag
Eurozonens näst största ekonomi, Frankrike, bromsade in från 0,5 procent i tillväxt under fjärde kvartalet i fjol till 0,1 procent i tillväxt under årets första kvartal - vilket var en kraftigare nedgång än väntat.

Carsten Brzeski, ekonom på ING, tillhör dem som ser en stor risk för bakslag för euroländernas BNP-utveckling i framtiden.

-Åtstramningsprogram i flera euroländer kommer att dra ned tillväxten under kommande år, säger han till Reuters.

Han får medhåll av Howard Archer, ekonom på IHS Global Insight, som lägger till att svag inhemsk konsumtion till följd av en svag arbetsmarknad också bidrar till att dämpa utsikterna.

Arbetslösheten på omkring 10 procent är den högsta på 11 år och den kan enligt Archer tänkas bli ännu högre framöver, samtidigt som energikostnaderna stiger. Detta dämpar också inhemsk efterfrågan.

TT