Tusentals på Tahrirtorget mot armén
Fyra månader efter "vredens dag" ger sig Egyptens aktivister åter ut för att visa sitt missnöje och nu är armén i skottgluggen. Men många är skeptiska och i bakgrunden ser aktivister Muslimska brödraskapets hand.
Publicerad
Slagord ekar än en gång över Tahrirtorget i Kairo och egyptiska flaggor vajar över folkhavet. Det är fyra månader sedan hundratusentals egyptier på "vredens dag" krävde regimens fall. Nu, på den andra "vredens dag", demonstrerar man mot militärstyret, om än i blygsammare omfattning.
-Folket här är så entusiastiska och upprymda, säger aktivisten Amal Sharaf, en av de tusentals som samlats på Tahrirtorget, i telefon till TT.
-De vill ha förändring och är tydliga med sina krav.
Armérådet sågas
Det är militärrådet som sedan Mubaraks fall styr Egypten som har väckt demonstranternas ilska.
Armén har haft svårt att anpassa sig till sin nya roll och har kritiserats för odemokratiska metoder, våld mot demonstranter och de militärdomstolar som används för att snabbt och effektivt skipa rättvisa.
För snabbt, enligt människorättsgruppen Human Rights Watch som sågar de tusentals militäråtalen mot civila.
En typisk rättegång tar mellan 20 och 40 minuter och i regel står mellan fem och 30 människor åtalade. Den gamla regimen har däremot sluppit militärrätt, vilket förargat många.
-När vi kom i dag var det för att säga att Mubarak måste åtalas och att militärrådet måste öka takten i arbetet för demokrati, säger Amal Sharaf.
Tveksamt stöd
Frågan är hur mycket stöd de nya protesterna har. Många är trötta på protester och vissa politiska grupper - framförallt det mäktiga Muslimska brödraskapet - har varit kritiska.
-De har varit mycket negativa till den här fredagen och de har använt alla vapen de kan för att folk inte ska gå till Tahrir, säger aktivisten Bassem Samir i telefon till TT.
Egyptiska medier har tigit om protesterna, men demonstranterna har inte låtit sig nedslås. De är fast beslutna att uttrycka sitt missnöje.
-Vi är inte rädda och vi kommer inte att tolerera några övergrepp. Rådet måste acceptera det om de ska ge sig in i politiken, säger Bassem Samir.
-Om de inte kan acceptera det kan de återvända till barackerna.
TT